Urbaniseringen sker i rekordfart världen över. Städerna brer ut sig på jordbruksmarkens och naturmiljöernas bekostnad. Bygger vi klokt kan städerna öka den biologiska mångfalden, i stället för att minska den. En ny bok från FN beskriver inspirerande förebilder.

Att betrakta biologisk mångfald som något som ska finnas därute i ”naturen” håller inte längre. Städerna måste börja ta ansvar för de ekosystem de lägger under sig. Nu har boken Urbanization, Biodiversity and Ecosystem Services: Challenges and Opportunities kommit ut. Den är producerad av FN:s sekretariat för konventionen om biologisk mångfald, i samarbete med Stockholm Resilience Centre och Local Governments for Sustainability. Boken, som är fri att ladda ner från Internet, är den första globala analysen någonsin av hur kopplingen ser ut mellan urbaniseringen, den biologiska mångfalden och olika ekosystemtjänster.

Biologiskt rika områden

De flesta städer ligger i biologiskt mycket rika områden. Det har sin historiska förklaring: människor har bosatt sig och idkat handel på ställen där rika ekosystem gett en god tillgång på naturresurser. Ett lysande exempel är Mexico City – ett av världens största urbaniserade områden med 22 miljoner invånare. Där finns samtidigt cirka två procent av alla världens kända växt- och djurarter. Utmaningarna är många och stora, men rapporten riktar in sig på möjligheterna: genom klok social-ekologisk stadsplanering kan vi påverka hur morgondagens städer ser ut. En rad uppmuntrande exempel lyfts fram som förebilder: i Montreal återerövrar man odlingsareal genom att ha växthus på taken. I Curitiba i Brasilien får sluminvånarna byta ihopsamlat skräp mot färska grönsaker. I Förenade Arabemiraten planeras framtidsstaden Masdar, som ska klara sig helt på förnybara energikällor. Även Stockholm och Malmö lyfts fram som förebilder.

Förebilder för Sverige

Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning vid Stockholm Resilience Centre

Thomas Elmqvist, professor vid Stockholm Resilience Centre, är huvudredaktör för boken.

Thomas Elmqvist, professor i naturresurshållning vid Stockholm Resilience Centre, är huvudredaktör för boken. Vilka internationella exempel tycker han att svenska städer kan lära av? – Chicago har varit mycket framgångsrikt i att engagera hela civilsamhället i att utveckla en grönare och mer trivsam stadsmiljö. Att samla olika intressen och få olika aktörer att dela en vision, förlösa kreativitet och få människor delaktiga, det är något att ta efter, säger han. – Våra kuststäder kan också lära av New Yorks klimatsäkring, där man planterar träd och restaurerar våtmarker för att skydda sig mot stormar och värmeböljor. – På nationell nivå behöver regering och riksdag ge incitament för att underlätta lokala initiativ, säger Thomas Elmqvist.  

Ny bok ger inspiration och tips

Boken Urbanization, Biodiversity and Ecosystem Services: Challenges and Opportunities. A Global Assessment finns att ladda ner från webbplatsen för Cities and Biodiversity Outlook, ett FN-projekt under Konventionen om biologisk mångfald. På webbplatsen presenteras också en kort film och sammanfattningar av bokens tio huvudbudskap. Där finns också det tidigare utgivna policy-dokumentet Cities and Biodiversity Outlook, Action and Policy.


Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Katja skriver:

    Vore bra om ni kunde lägga ut länkar eller ange kort bibliografi till era artiklar så att man lättare kan hitta mer information själv. Tack!

  • Erik skriver:

    Det vore också bra om ni kunde göra texten mörkare eftersom den ljus gråa färgen är lite jobbig.