Antibiotikaresistens kan uppstå på flera sätt. Joakim Larsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, misstänker att förekomsten av metaller och gifter i miljön bidrar till den negativa utvecklingen.

Joakim Larsson och hans forskargrupp genomförde för några år sedan en uppmärksammad studie (se faktaruta) kring effekten av orenade antibiotikautsläpp från läkemedelsfabriker i Patencheru, Indien. Studien visade att utsläpp av antibiotika ökar förekomsten av antibiotikaresistens i miljön, vilket i förlängningen kan bidra till att vi får fler resistenta bakterier hos människor. – När läkare ger patienter antibiotika tar de en kalkylerad risk. Infektionen bekämpas samtidigt som läkemedlets medicinska värde sakta devalveras. Men släpper vi ut antibiotika i miljön vet vi bara en sak med säkerhet; vi vinner absolut ingenting.

Ny hypotes

Joakim Larsson och hans kollegor ska nu studera vilken betydelse metaller och biocider, ämnen som dödar levande organismer, har för resistensutveckling. Ett forskningsprojekt som Formas beviljat ett stöd på 25 miljoner kronor.
Joakim Larsson, Sahlgrenska akademin

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi.

– Hypotesen är att om ett bakteriesamhälle exponeras för till exempel koppar, en vanlig metall i många båtfärger, så kommer bakterier som är resistenta mot just koppar att överleva. Vi vill även ta reda på om den plasmid, en bakteriell DNA-molekyl med genetisk information, som bär med sig metallresistensen även för med sig gener som är resistenta mot antibiotika eller biocider. Om det är så kan antibiotikaresistens gynnas i olika miljöer där metaller eller biocider används. På samma sätt misstänker vi att vissa desinfektionsmedel kan bidra till att sprida antibiotikaresistenta bakterier i vår närmiljö. För Joakim Larsson personligen har nya kunskaper fått honom att försöka välja bort produkter som har antibakteriella egenskaper. – Det finns en överdriven bakterieskräck i dagens Sverige. Det är inte rimligt att vi ska ha antibakteriellt silver i våra idrottskläder, om de luktar svett är det bättre att kasta dem i tvätten.

Så uppstår antibiotika- resistens

Resistens betyder motståndskraft och förmodligen finns det ett enormt många olika resistensegenskaper bland jordens alla bakterier. Resistensegenskaper är viktiga i en miljö där det pågår ett kemiskt krig mellan olika mikrober, till exempel mellan bakterier och svampar. Resistens uppstår ofta genom mutationer av bakteriens DNA. Mutationer kan uppstå av slump men det har visat sig att ju mer man använder ett visst antibiotikum desto större risk är det att bakteriestammar utvecklar resistens mot detta antibiotikum. Många antibiotikasorter innehåller idag ämnen som inte bryts ner av kroppen utan åker ut i naturen. Där förblir de aktiva och bakterier kan skapa sig resistens. Att dessa gener sedan finns kvar beror på att de resistenta bakterierna har en klar fördel när det gäller överlevnad än ickeresistenta. (Källa: Wikipedia) Alla resistensmekanismer sitter på bakteriens DNA, antingen på kromosomen eller på någon plasmid. Det är bakteriers förmåga att dela med sig av gener som gör resistensproblemet så allvarligt. Resistensgener kan nämligen snabbt få stor spridning. När, hur och varför resistensgener hoppar från en bakterietyp till en annan är därför en viktig frågeställning för framtiden. Enligt Joakim Larsson, docent och forskare på Sahlgrenska akademin, måste vi börja studera antibiotikaresistens ur ett bredare perspektiv än vad vi gör idag. – Jordens bakterieflora hänger ihop och eftersom bakterier så lätt byter gener med varandra kan vi inte bara stirra oss blinda på de bakterier som påverkar oss människor.

Forskningsresultat blev världsnyhet

Joakim Larssons forskargrupp genomförde sin undersökning i den indiska mångmiljonstaden Hyderabad. Där finns ca 90 läkemedelsfabriker med ett gemensamt reningsverk. De första resultaten som publicerades 2007 visade att 44 kilo ciprofloxacin (ett vanligt bredspektrum antibiotikum) släpptes ut till de omgivande vattendragen på en enda dag, vilket motsvarar en svensk årsförbrukning. Totalt var halterna av läkemedel en miljon gånger högre än i svenskt kommunalt avloppsvatten. Prover visade att det fanns 37 resistensgener i den flod där avloppsvatten släpptes ut, vilket kan jämföras med två i prover tagna utanför ett svenskt reningsverk. Avslöjandet fick enormt medialt genomslag. Resultaten var så pass alarmerande att flera internationella aktörer däribland den svenska regeringen krävde besked om situationen. Ärendet hamnade hos den indiska presidenten som omgående tvingades ta tag i frågan.


Per Westergård

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.