Uppsalaforskarna Monica och Lars Lind kan visa att det finns ett tydligt samband mellan hormonstörande miljögifter och sjukdomar som fetma, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Sjukdomar som ökar snabbt i antal och som riskerar att göra samhällets sjukvårdskostnader ohanterliga.

Antalet personer som har någon sjukdom som är förknippade med det metabola syndromet, till exempel fetma och diabetes, blir allt fler. Totalt finns det i idag 350 000 svenskar som har fått diagnosen diabetes och den direkta sjukvårdskostnaden för var och en av dem är uppemot 30 000 kronor per år. Enligt en studie från Lunds universitet beräknas samhällets totala kostnad för diabetes till 9 miljarder kronor. Till det kommer kostnader för en rad olika följdsjukdomar.

Samband undersöks

Det finns flera orsaker till att sjukdomar som hör till det metabola syndromet ökar. Fel kost och för lite motion nämns ofta som orsaker. Nu kommer forskarparet Monica och Lars Lind i Uppsala med en kompletterande förklaring; de har visat att hormonstörande miljögifter, till exempel PCB:er och ftalater, bidrar till bukfetma samt ökar risken för diabetes och åderförkalkning. Problem som i sin tur kan leda till stroke, hjärtinfarkt och njursvikt. Deras resultat bygger på en stor epidemiologisk studie som går under namnet PIVUS. En delstudie i PIVUS, som finansierats av Formas med 3 miljoner, har undersökt sambandet mellan 23 olika miljögifter (uppmätta vid 70 års ålder) och några av våra vanligaste folksjukdomar. Totalt har 1000 personer medverkat, första gången när de var omkring 70 år, sedan vid 75 och inom kort när de ska fylla 80. Allt från hjärta, fettsammansättning till DNA har kontrollerats samtidigt som deltagarna har fått svara på frågor om vad de äter.

Farlig fetma

– Vi kan se ett tydligt samband mellan hormonstörande miljögifter och fetma. Hos äldre kvinnor och män med höga halter i blodet av det mycket svårnedbrytbara miljögiftet PCB-189 sker inlagringen av fett företrädesvis inuti buken, en typ av fettbildning som är mycket farlig för hälsan, säger Monica Lind som är verksam vid Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Monica Lind, docent och verksam vid Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset. Foto: Per Westergård.

Monica Lind, docent i miljömedicin. Foto: Per Westergård.

– Naturligtvis finns det fler orsaker till fetmaexplosionen i världen. Men vi kan visa att det inte bara är en fråga om vad vi som individer stoppar i oss eller hur mycket vi rör på oss. Både vilda djur och djur som lever under kontrollerade former ökar i vikt när de exponeras för hormonstörande miljögifter.

Stroke och diabetes

I studien har de även konstaterat ett samband mellan förhöjda värden av organiska miljögifter, till exempel PCB, DDT och dioxiner, och stroke. I den undersökta gruppen var det totalt 35 personer som fick ett slaganfall under de fem år som undersökningen pågick. De som hade förhöjda nivåer av PCB:er i blodet hade en fördubblad risk att få en stroke jämfört med personer med låga nivåer. Ett liknade samband mellan ftalater och diabetes har också konstaterats. Bland de personer i den undersökta gruppen som hade höga halter av olika nedbrytningsprodukter från ftalater var diabetes mer än dubbelt så vanligt jämfört med hos personer med låga halter.

Fel fokus

Enligt Monica Lind är det fel att enbart satsa resurser på att behandla sjukdomar, fokus borde i högre grad ligga på att minska spridningen av miljögifter. – Lyckas vi inte med det kommer samhällets sjukvårdskostnader att bli ohanterliga. Vi kan visa att många av de miljögifter som vi har undersökt har tydliga effekter på vår hälsa men sannolikt finns det en mängd andra ämnen med liknande egenskaper. Flertalet av de syntetiska ämnen som vi exponeras för i vår vardag har ingen studerat toxikologiskt, och därför vet vi ingenting om deras egenskaper eller vilka cocktaileffekter som kan uppstå. Det enda rimliga vore att vi undersökte kemikalier lika noga som vi idag granskar nya läkemedel. På en rak fråga om vad miljögifter kan tänkas kosta samhället väljer Monica Lind att sätta in sitt svar i ett större perspektiv. – Det räcker inte med att titta på direkta sjukvårdskostnader. Vi måste även ta med det negativa värdet som miljögifter ger i form av sämre livskvalitet och förkortad livslängd.

PCB

Det finns 209 varianter, så kallade kongener, av PCB (polyklorerade bifenyler). De skiljer sig åt genom antalet kloratomer och deras plats i molekylen, något som ger substansgruppen ett brett spann av egenskaper. Gemensamt är att de bland annat är fettlösliga, svårlösliga i vatten och är oreaktiva. PCB:er började framställas industriellt i stor skala på 1930-talet och har använts bland annat i transformatorer och kondensatorer, som mjukgörare i fogmassor, i golvbeläggningar, i färger och som flamskyddsmedel. PCB:er och liknande ämnen, till exempel dioxiner, är giftiga och långlivade och innebär särskilda risker för både människans hälsa och vår miljö. PCB:er har visat sig kunna påverka immunförsvar, fortplantning och cancerutveckling. Vi människor får främst i oss PCB via vår föda. Eftersom PCB:er är fettlösliga finns de främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. I Sverige förbjöds öppen användning av PCB 1972 och substansgruppen är totalförbjuden sedan 1995. Trots det är det fortfarande ett problem eftersom ämnet läcker ut från produkter, till exempel fogmassor, som finns i vår omgivning. PCB har länge ingått i olika program för miljöövervakning och i Östersjön har halterna idag sjunkit till omkring 20 procent av de halter som uppmättes kring 1970.

Ftalater

Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används huvudsakligen som mjukgörare i PVC-plast, exempelvis golvbeläggningar av plast men även i lim, färger och tätningsmaterial, tapeter, kabel, folie och vävplast. Ftalater kan också finnas i diverse produkter av mjuk plast som sandaler, pennskrin, suddgummi och i PVC-tryck på tröjor. Det innebär att både människa och miljö exponeras från många olika källor för dessa ftalater och att det är den totala exponeringen som kan vara problematisk. Ftalater har påträffats i människor, i analyser av blod, bröstmjölk och urin. En del ftalater får människan i sig genom direktkontakt med bland annat plaster som innehåller ftalater och en del direkt till exempel genom födan.


Per Westergård

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.