Staden växer - men inte på landsbygdens bekostnad

av Karin Montgomery
Städernas framväxt beror inte på att folk lämnar landsbygden, visar en ny rapport. Att städerna blir större beror istället på att fler barn föds, befolkningen lever längre och en större inflyttning från utlandet.
Staden växer – men inte på landsbygdens bekostnad
Det väller inte in SL-bussar fullastade med folk från landet som vill flytta till Stockholm. Foto: Fredrik Pettersson/Mostphotos

De svenska städerna fortsätter att växa. Men tillströmningen av människor kommer inte, som vi tidigare har trott, från landsbygden.
– Vi har en mental bild av att det kommer två busslaster per dag med personer från landsbygden som vill bo i Stockholm, men det stämmer inte, säger Mari Broman, styrelseordförande för IQ Samhällsbyggnad, som medverkar i en ny rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

Rapporten visar att nettoinflyttningen till storstäder bara var 10 procent under perioden 2000-2010.
– Strömmen av människor från landsbygden till tätorten har varit ungefär lika stor som de som har rört sig i motsatt riktning.

Inte på landsbygdens bekostnad

Mari Broman, styrelseordförande för IQ Samhällsbyggnad. Foto: Kari Kohvakka

Mari Broman, styrelseordförande för IQ Samhällsbyggnad. Foto: Kari Kohvakka

I stället är det tre andra faktorer ligger bakom städernas framväxt: att fler barn föds, att vi lever längre och att fler människor flyttar till Sverige från utlandet.

Sammanlagt står dessa faktorer för 90 procent av de svenska städernas befolkningstillväxt.
– Dagens urbanisering sker inte på landsbygdens bekostnad utan det är storstäderna som förökar sig själva skulle man förenklat kunna säga.

Sverige var tidig med att bli urbaniserat. Redan på 1930-talet nådde vi brytpunkten där hälften av befolkningen bodde i städer. Globalt skedde det först 2007.
– Sedan 1930 har minskningen av landsbygdsbefolkningen i Sverige planat ut och den har varit blygsam sedan 1970-talet, säger Mari Broman.

Fler invånare i tätortsnära landsbygd

År 2015 bodde 87 procent av Sveriges befolkning i städer medan 13 procent bodde på landsbygden. Det går inte att dra all landsbygd över en kam. Många mindre tätorter har försvunnit medan nya har vuxit fram.

Statistik från Statistiska centralbyrån visar att tätorter som ligger nära större städer växer med medan de som saknar närhet till städer minskar.

– Vi har en mental bild av att det kommer två busslaster per dag med personer från landsbygden som vill bo i Stockholm, men det stämmer inte

Under perioden 1980-2010 ökade antalet invånare i tätortsnära landsbygd med 700 000.
– På senare år har det uppstått hundratals små tätorter i områden som ligger nära städer, säger Mari Broman, som tycker att det är olyckligt att ställa stad mot land.
– Det handlar om dynamik och ömsesidigt beroende. Forskning visar att vi är på väg mot ett ökat samspel mellan stad och landsbygd och att gränserna suddas ut.

Bort från ökad polarisering

Elisabeth Backteman, Statssekreterare. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Elisabeth Backteman, Statssekreterare. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Hon får stöd i sitt resonemang av Elisabeth Backteman, statssekreterare till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
– Vi behöver komma bort från den ökande polariseringen där förort ställs mot innerstad, norr mot söder och, inte minst, stad mot land. Ingen del av landet är tärande, tillsammans bygger vi Sverige starkare.

I dag genomförs politiska insatser för att förhindra att landsbygden utarmas – ska insatserna fokuseras på de tätortsnära områdena eller omfatta all landsbygd?
– Alla regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar, såväl i städer som på landsbygden. Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre för Sverige. Varje medborgare ska ha tillgång till grundläggande statlig service oavsett var i landet man bor, säger Elisabeth Backteman.

Hela rapporten Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser.

av Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.