Hur kan vi lösa bostadskrisen? Genom att studera två tidigare bostadskriser – mellankrigstidens bostadsbrist och 90-talets bostadsbubbla – söker forskare svar på denna fråga.

Enligt uppgifter från Boverket uppger en majoritet av Sveriges kommuner att de har underskott på bostäder och många tror att detta kommer att fortsätta under de kommande tre åren.

Värst drabbade är nya grupper på bostadsmarknaden, exempelvis unga, nyanlända och äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad.

– För några decennier sedan kunde de flesta, för en relativt billig peng, få en bostad med okej standard. Men så ser det absolut inte ut längre, säger Ståle Holgersen, forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet.

Sociala perspektiv

Ståle Holgersen
Ståle Holgersen. Foto: Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF)

Och det är just ur detta sociala perspektiv som Ståle Holgersen och hans forskarkollegor i ett nytt projekt ska ta reda på hur förutsättningarna för hållbarhet ser ut.

– Det finns många olika definitioner på social hållbarhet. Vår utgångpunkt är att de som har störst behov av en bostad, de som är mest utsatta i samhället, ska ha rätt till en bostad och möjlighet att få en.

För att ta reda på hur vi kan lösa dagens bostadskris blickar forskarna bakåt i tiden, till två tidigare perioder med bostadskris i Sverige – mellankrigstiden och 1990-talskrisen. Båda dessa kriser har ekonomiska förgrunder.

– Under mellankrigstiden var bostadssituationen hopplös, med stor bostadsbrist, trångboddhet och i vissa fall slumliknande områden. Lösningen blev den omfattande satsning på bostadsbyggande som kulminerade i miljonprojektet under 70-talet.

Bostadsbubbla med extrema effekter

Under 70-talet drabbades resten av världen av en djup ekonomisk kris, men Sverige drabbades, bland annat till följd av byggandet av miljonprogrammet, av denna kris med en viss fördröjning.

– Det resulterade senare i 90-talets bostadsbubbla, som fick extrema effekter på bostadsmarknaden.

Dessa två kriser hanterades på olika sätt. Mellankrigstidens lösning på bostadskrisen resulterade i omfattande byggnationer av bostäder, medan 90-talskrisen fick helt andra effekter.

– Det uppstod en sorts nyliberalism, där bland annat den privata marknaden – med byggbolag, banker och utförsäljningar – fick mer makt på bekostnad av det offentliga.

Dra lärdom av tidigare kriser

Nu har detta systemet kommit till en kris, med fara för bostadsbubblor och fallande prisar, för lite och fel byggande, samt trångboddhet och hemlöshet.

Tanken med projektet är att dra lärdom av de tidigare kriserna för att hitta lösningar till dagens bostadskris.
– Vi ska undersök vilka mekanismer och maktstrukturer som varit viktiga vid tidigare kriser, och diskutera hur dessa kan spela en roll nu.

Men några konkreta teorier om vilka lösningar det kan handla om vill Ståle Holgersen ännu inte spekulera i.

Han betonar att bostadspolitiken står stilla i dag, och att ingen aktör vågar agera för att lösa situationen.
– Jag hoppas vi kan skapa historiska kontext till dagens problem och att vår forskning kan öppna nya dörrar och röra runt i bostadsgrytan.

Bostadsmarknaden 2018

I Boverkets bostadsmarknadsenkät har 288 av Sveriges 290 kommuner besvarat frågor om bostadsmarknaden i Sverige 2018.

• Totalt 243 kommuner anger underskott på bostäder. Det är 12 kommuner färre än förra året. Samtidigt anger fler kommuner att bostadsmarknaden är i balans. Totalt 42 kommuner anger detta, vilket är 8 kommuner fler än förra året.

• Läget på bostadsmarknaden om tre år, kommunen som helhet: Totalt 196 kommuner spår underskott på bostäder om tre år.

• Situationen är fortfarande ansträngd för grupper som är nya på bostadsmarknaden. Det gäller till exempel unga, nyanlända och äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad. Situationen är ansträngd trots att det byggs fler bostäder nu än tidigare.

• Allt fler kommuner tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Enligt årets enkät är det 223 kommuner som har antagit riktlinjer under den här mandatperioden eller förra.

• Det är fortfarande underskott på studentbostäder i landets högskolekommuner. Kommunerna förväntar sig dock ett tillskott av studentbostäder. Totalt 36 kommuner planerar att börja bygga sammanlagt cirka 7 800 studentbostäder under 2018 och 2019.

• Läget är allvarligt när det gäller särskilda boendeformer. Sämst är situationen för personer med funktionsnedsättning, där 169 kommuner uppger att det saknas tillräckligt med bostäder. I 116 kommuner är det underskott på särskilda boendeformer för äldre.

Källa: Boverket

Om projektet

I projektet Socialt hållbara lösningar på bostadsfrågan i kristider ska forskare undersöka två tidigare bostadskriser för att ta reda på hur den nuvarande bostadskrisen ska kunna lösas.

Projektet kommer att genomföras genom en kvantitativ analys av både bostadssektorn och makroekonomin samt att lokalisera bostadskriserna i olika politiska diskurser. Bland annat kommer olika media, partiprogram och andra politiska program, memoarer och debattskrifter, företagsrapporter och dokument från hyresgästföreningar och andra boendeorganisationer, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att analyseras. Intervjuer med relevanta personer från politik, byggföretag, finansinstitutioner och organisationer ska också genomföras.

Projektet kommer att pågå i tre år vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), och finansieras av Formas.