Halterna av luftburna partiklar i svenska storstäder fortsätter att vara höga. Hur oroliga ska vi som vistas där vara? Extrakt frågar Jenny Rissler, som forskar kring luftburna partiklar och deras hälsoeffekter.

Vad vet vi om hälsoriskerna med luftburna partiklar? - Det finns ett samband mellan exponering för luftburna partiklar och ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjudomar och KOL. Även lungcancer går att koppla till att man får i sig farliga luftpartiklar. Epidemiologiska studier visar att det är känsliga grupper (som till exempel hjärt- och kärlsjuka, samt barn och äldre) som är mest utsatta.
Jenny Rissler, doktor i fysik, Lunds universitet

Jenny Rissler, doktor i fysik, Lunds universitet

Vilka partiklar är farligast? - Forskning pekar mot att det är de minsta partiklarna som är farligast då dessa når längst ned i lungan. Vi borde därför fokusera mer på att minska även dessa partiklar i luften. Men idag är gränsvärdena utformade så att detta arbete inte premieras utan man försöker istället främst få bort de större partiklarna, till exempel vägdamm. Hur kommer det sig? - Gränsvärdet för partiklar i luften är idag satt för den totala massan av partiklar upp till en viss storlek. När man som kommun ska försöka klara gränsvärdet är det därför naturligt att börja med de största partiklarna eftersom de väger mest. Om man lade till gränsvärden baserat på antalet partiklar istället för att bara fokusera på massan, alternativt sänkte storleken för partiklar i gränsvärdet, skulle vi styra fokus även mot de små partiklarna. Finns det något man kan tänka på om man bor eller vistas där halterna är höga? - Forskare vid Lunds universitet har sammanställt en lista med saker man kan tänka på för att undvika partiklar. Här är tre exempel:
  • Undvik att motionera nära hårt trafikerade vägar i rusningstid. När du cyklar – försök välja en väg som inte går längs med större bilvägar.
  • Skaffa partikelfilter om du får in ventilationsluft från en hårt trafikerad gata, snabbmatsrestaurang, rökruta eller någon annan typ av förorenad utomhusmiljö.
  • Undvik vara vid underjordiska tågstationer, centraler och vägtunnlar längre än nödvändigt.
- De allra högsta värdena är oftast lokala, det räcker att gå ett kvarter bort från den trafikerade gatan för att luften ska bli klart bättre. Sämst luftkvalitet är det på högtrafikerade gator med höga hus på båda sidor. Då kan inte luften cirkulera och blandas ut.

Luftburna partiklar

De luftburna partiklarna kommer, i stadsmiljö, främst från trafiken - dels från vägdamm, asfalt och dubbdäck, dels från förbränning, alltså från motorer. Även annan förbränning bidrar, till exempel industriell förbränning, så väl som privat förbränning från till exempel vedeldade pannor. Förbättrad renhållning är ett sätt att få ned halterna av partiklar. Exempelvis genom att sopa gatorna bättre så att det uppvirvlade vägdammet minskar. Andra generella åtgärder handlar om att förbjuda dubbdäck, sätta partikelfilter på motorer, samt byta ut äldre ved- och oljepannor. Jenny Rissler är doktor i fysik vid Lunds universitet. Forskningsprojektet ”Hälsoeffekter av luftburna partiklar – Sambandet mellan aerosolfysik, kemi och biologisk påverkan ” pågår under fyra år vid Lunds universitet och finansieras av Formas.