Fler kvinnliga skogsägare kan ge grönare skogsbruk

En välutbildad kvinna som bor i stan. Så ser många av dagens skogsägare ut. Hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner, och den gruppen har förvandlats i takt med den kraftiga urbaniseringen. I förlängningen påverkar det synen på skogen och hur den ska brukas.
Fler kvinnliga skogsägare kan ge grönare skogsbruk
Skogsägarkåren håller på att förändras. På sikt kan det få konsekvenser för hur den svenska skogen brukas. Foto: Jerker Lokrantz/Azote

Forskaren Kerstin Westin kan ta sig själv som exempel. Hon är en av landets drygt 300 000 privata skogsägare. Som kvinna, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet och boende långt ifrån den by där hennes skogsfastighet ligger är hon en del av förvandlingen: tidigare var skogsägarna nästan uteslutande män, lågutbildade och boende i glesbygden. Nu är 38 procent kvinnor, utbildningsnivån närmar sig riksgenomsnittet och drygt en fjärdedel av all skog ägs av människor som inte längre bor i bygden, för de – eller generationen före dem – har flyttat till stan.

Kerstin Westin är professor i kulturgeografi – och själv skogsägare – och ingår i den starka forskningsmiljön Plural.

Kerstin Westin är professor i kulturgeografi vid Umeå universitet – och själv skogsägare.

”Utbo-ägare” kallas de i forskningsprojektet Plural (Planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation: att verka och leva på flera platser), som är ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, och som fått pengar från Formas för sin starka forskningsmiljö. Att så många numer är utbo-ägare ses ofta som ett hot mot det lokala livet i skogsbygder. Inte bara socialt utan också för att skogsägare skattar för sina skogsinkomster där de bor, och inte där skogen avverkas.
– Men det visar sig att även utbo-ägare lämnar pengar i skogskommunen, även om det ekonomiska avtrycket ser annorlunda ut, säger Kerstin Westin. De som bor på eller nära sin skogsfastighet jobbar mer själva i skogen och köper hjälp med administrationen, medan utbo-ägarna klarar det administrativa själva men köper hjälp med röjning, gallring och avverkning.

Skogsägarna allt mer lika allmänheten

Utbo-ägarna är sällan ekonomiskt beroende av inkomster från skogen, eftersom de i regel förvärvsarbetar med annat. Det gör att de kan kosta på sig en annan inställning när det gäller bevarande; de säger i högre grad att det är bra med biologisk mångfald och att skogen kan få stå kvar, säger Kerstin Westin. I en stor enkätundersökning har 2100 skogsägare över hela landet och nästan lika många ur den icke skogsägande allmänheten fått svara på olika attitydfrågor.
– För allmänheten är värden som bevarande och rekreation viktigast, medan produktionen är viktigast för skogsägarna. Men gruppen skogsägare blir allt mer lik allmänheten, och det påverkar också värderingarna. Sociala och ekologiska värden blir allt viktigare även för skogsägarna, säger Kerstin Westin.

– Generellt har kvinnor en mer miljömedveten inställning medan män trycker hårdare på de ekonomiska aspekterna

En anledning är att andelen kvinnliga skogsägare ökar, och de fäster större vikt vid att urskogar och artrikedomen av växter och djur bevaras.
– Generellt har kvinnor en mer miljömedveten inställning medan män trycker hårdare på de ekonomiska aspekterna, säger Kerstin Westin.

Mer erfarenhet av tätortsnära skog

Men det beror också på att stadsbor, vars erfarenhet av skog är den tätortsnära skogen, framför allt ser skogens sociala, ekologiska värden, medan de som vuxit upp i skogen framför allt ser dess produktiva värden.

Hur det kommer att påverka skogsbruket på sikt vågar Kerstin Westin ännu inte spekulera i. Men hon är övertygad om att det gör skillnad.
– Fyra av fem besök i skogen sker i tätortsnära skog. Det är inte så konstigt, för det är ju där vi bor. Om man är ute mer i tätortsnära skog styr det synen på hur skogen ska skötas, och det kan leda till ett annat skötande av skogen i framtiden. Hur är det för tidigt att säga, men det står i alla fall klart att skogsägaren inte är vad han har varit, säger hon.

av Michaela Lundell

1 kommentar:

  1. Kommentar från Bo Nyström 27 mars 2014:

    Funderar själv på att hitta fränder för att skaffa lite mark – för att gynna den biologisk mångfalden.

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.