Den svenska tallen hotas av en sydeuropeisk svamp som tidigare inte har påträffats i Sverige. Den blir dessutom ovanligt skadlig på våra breddgrader. Nu ska den akutkartläggas.

Under hösten påträffades det första större utbrottet av den nya skadegöraren Diplodia pinea på svensk tall. Forskaren Jonàs Oliva ska undersöka vad som kan hända om den sprider sig bland Sveriges näst viktigaste trädslag och varför den nu har kommit till Sverige.

Svampen Diplodia pinea är vanlig i Sydeuropa och dödar tallens årsskott. Följande år bildar tallen nya skott och blir buskig. Det ger sämre virke och det går åt mycket energi för träden som kan dö. Jonàs Oliva från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU har fått akutbidrag från Formas för att kartlägga svampens utbredning i Sverige.

jonas_oliva_liten
Jonàs Oliva, forskare vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi; avdelningen för skoglig patologi.

Hur ser situationen ut i Sverige i dag?
30 hektar har angripits i närheten av Arlanda och 85 procent av träden är drabbade. Av dessa har en tredjedel fått skotten förstörda. Vi vet inte vad det kan leda till eller varför skadegöraren är här, det är det vi undersöker. Första gången jag hittade svampen i Sverige var 2013 i Fjällnora. Den påverkan vi ser nu utanför Arlanda liknar inte tidigare utbrott, detta är allvarligare.

Hur har svampen tagit sig hit?
Diplodia pinea är vanlig i södra Europa men där orsakar den inte lika stora skador. Vi vet inte varför det är så allvarligt denna gång. Kanske är det en ny patogen eller så kan det ha spridits från en annan planta. Vi ska se om detta är samma som vi hittade 2013 eller något helt nytt. Det kan också vara så att klimatförändringar spelar in, att gränsen för svampen har flyttats norrut, så vi ska spåra tillbaka infektionen och jämföra med vädret. Klimat påverkar dock större områden, detta är något som har skett väldigt lokalt.

Hur stor är risken för övrig skog?
Vi kan se att svampen redan har spridits till andra träd i området. Nu ska vi göra en ordentlig kartläggning som vi lämnar till Skogsstyrelsen. Jag upplever det som ett stort hot och att det inte finns någon riktig beredskap.