Jämställdhet i skogen lönar sig

av Karin Montgomery
Skogsindustrin är mansdominerad, men det finns starka drivkrafter för att råda bot på det. Utöver att fler kvinnor och utrikesfödda kan lösa det skriande behovet av arbetskraft så kan skogsnäringen tjäna mer pengar, nå nya kunder och få friskare personal genom att prioritera jämställdhet och mångfald.
Jämställdhet i skogen lönar sig
Andelen kvinnor inom storskaligt skogsbruk uppgick till 16 procent 2016. Men att arbeta aktivt med jämställdhet kan ge flera vinster, bland annat nya och bredare målgrupper och ökad konkurrenskraft. Foto: Jaromir Urbanek/Mostphotos

Andelen kvinnor inom storskaligt skogsbruk uppgick 2016 till 16 procent, motsvarande andel bland skogsentreprenörer var 3 procent. Att branschen är mansdominerad förklaras delvis av en lång historisk tradition.

– Det ansågs att man måste vara ”stor och stark” för att jobba i skogen. Men i dag finns en annan förståelse av vad kvinnor och män kan göra. Dessutom finns teknik som gör att kvinnor har lika goda förutsättningar som män att arbeta i skogen, säger Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet, LTU.

– Bristen på kompetent personal blir allt mer akut och i våra dialoger med branschen ser vi ett starkt engagemang för ökad jämställdhet och mångfald.

Samtidigt har behovet av både kompetens och arbetskraft intensifierats.
– Bristen på kompetent personal blir allt mer akut och i våra dialoger med branschen ser vi ett starkt engagemang för ökad jämställdhet och mångfald.

Träningsverkstad för nyrekryterade

Malin Lindberg

Malin Lindberg, professor. Foto: Luleå tekniska universitet

Men finns det tillräckligt med utbildade kvinnor att tillgå? SLU, som ansvarar för många av Sveriges skogliga utbildningar, skriver i sin årsredovisning för 2017 att det ”inom de skogliga utbildningarna finns flest män”.

– Det är lätt att ge upp av den anledningen, medan andra visat att det går att komma längre genom innovativa lösningar för att tillvarata befintlig personal och hitta nya rekryteringsvägar. Ett exempel på hur det kan gå till är när ett skogsföretag skapade en träningsverkstad för att lära nyrekryterade de färdigheter som behövs, säger Malin Lindberg.

Att ta fram mångfaldsplaner och utbilda personal i jämställdhet är enligt LTU:s forskning de vanligaste insatserna, men för att förändra könsmönstren på ett mer genomgripande sätt behövs mer.

Tillsammans med en rad aktörer inom skogsnäringen har LTU tagit fram ett digitalt verktyg som ska hjälpa företag att bedöma vilka insatser som har störst potential till förändring.

Nya målgrupper och ökad konkurrenskraft

Helena Österlind

Helena Österlind, Klabböle konsult. Foto: Privat

Helena Österlind på Klabböle konsult har i samarbete med LTU arbetat praktiskt med jämställdhetsinsatser hos flera företag i skogsindustrin. Hon betonar att jämställdhetsarbete inte behöver vara så komplicerat.

– I vissa fall handlar om enkla åtgärder som att tillgodose arbetskläder i olika storlekar och att se över vilka tidningar som finns i fikarummen.

Hur går man då tillväga rent praktiskt för att bli mer jämställd i skogsindustrin? Processen kan delas in olika moment: att skaffa kunskap, skapa en arbetsgrupp, ta fram en strategi och därefter ta sig an utmaningen i små steg.
– Det går inte att förändra hela världen på en gång.

De vinster hon har noterat hos företagen som arbetat aktivt med jämställdhet är bland annat nya och bredare målgrupper och ökad konkurrenskraft.

– Produkterna har nischats bättre mot kvinnor vilket öppnar för fler kundgrupper, även kvinnor köper ju exempelvis maskiner.

Minskad sjukskrivning hos män

En annan effekt, något oväntad kanske, är att sjukskrivningen hos män har minskat.
– De har blivit bättre på att använda hjälpmedel i arbetet. Dessa fanns ofta tillgängliga redan tidigare men användes inte på grund av den rådande machokulturen, säger Helena Österlind.

– Det är avgörande för framtida kompetensförsörjning, kundnytta och affärsutveckling.

Malin Lindberg summerar vikten av att arbeta systematiskt med jämställdhet för företag i mansdominerade näringar, såsom skogsindustrin.
– Det är avgörande för framtida kompetensförsörjning, kundnytta och affärsutveckling.

Mer info om LTU:s forskning om jämställdhet i skogsnäringen 

av Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.