Kvinnorna som blockerar skogsskövlingen

av Anna Liljemalm
De senaste hundra åren har hälften av världens mangroveskogar försvunnit. På Sri Lanka har man tagit krafttag mot problemet. All mangroveskog ska skyddas – och det är kvinnorna som gör jobbet.

I den lilla lankesiska byn Weehena sitter ett 20-tal kvinnor på plaststolar i en trädgård. Solen skiner och svetten pärlar sig i pannorna, men det hindrar dem inte från att dricka rykande hett sött te. Stämningen är upprymd. En 79-årig kvinna ställer sig upp och sjunger en trudelutt, ivrigt påhejad av de andra.

Så fort pausen är slut försjunker alla i koncentration och lyssnar uppmärksamt. I händerna håller de varsin papperslunta. Det är affärsplaner. Kvinnorna har erbjudits mikrolån för att starta små företag i hemmen och på så sätt betala sina barns skolgång.

Slå larm vid illegal skövling

Weehena ligger i ett av Sri Lankas mest mangrovetäta områden och i utbyte mot en mycket generös återbetalningsplan ska kvinnorna hålla ett öga på mangroveskogarna.

De ska slå larm om de upptäcker illegal skövling och även plantera nya träd.
– Mangrove brinner långsamt och med mycket värme. Bland lokalbefolkningen är träden populära som ved. Det vill vi ändra på, säger kursledaren Primrose Fernando.

De senaste hundra åren har hälften av världens mangroveskogar skövlats. På Sri Lanka har det gått ännu längre. Mer än tre fjärdedelar är redan borta och skogsskövling räknas som landets största miljöproblem. Privatpersonerna är dock långt ifrån det största hotet. Enorma arealer mangroveskog har skövlats för att ge plats åt räkodlingar och hotell.

Sri Lankas president är själv mycket engagerad i frågan och för ett par år sedan blev landet först i världen med att skydda all sin mangroveskog. Sammanlagt 15 000 kvinnor i 1500 byar ska bli skogvaktare och utbildas i naturvård och ekosystem. En av dessa är Nimini Priyanthi.
– Jag kände till mangroveträd, men jag visste inte att de var så viktiga för ekosystemet eller att de renade luften, säger Nimini Priyanthi.

Plantskola för återplanteringsprojekt

Kursen hålls i hennes trädgård. Med en snabb nickning får hon tillåtelse att smita iväg en liten stund, hon vill visa oss något. En bit längre in i trädgården ser vi en liten hönsgård. Inuti promenerar ett gäng kycklingar.
– När jag får mitt mikrolån vill jag köpa fler och sälja dem. Marknaden är god, det vet jag redan, säger hon.

Även från forskarhåll är man positiva till skogvaktarprojektet. Marappullige Priyantha Kumara vid Ocean University of Sri Lanka är specialiserad på mangroveträd och mån om att utbilda lokalbefolkningen. I en grannort till Weehena ligger ett stort mangrovemuseum dit allt från förskolebarn till universitetsstudenter kommer för att lära sig mer.

– Mangrove är ett effektivt skydd mot tsunamis. Träden bromsar vågorna. När man vet det blir det extra viktigt att vara med i det här projektet.

Här finns också en plantskola som odlar alla de träd som behövs i återplanteringsprojekten.
– På Sri Lanka finns 22 arter av mangrove. Här kan man titta på alla och konstatera hur olika de är. En del ser ut som höga palmer, andra är mer som täta buskar, säger Marappullige Priyantha Kumara.

Arter beroende av mangroven

Vi hoppar i en båt och glider sakta fram i lagunen. De frodiga mangroveträden tornar upp sig på båda sidorna om båten och i det grumliga vattnet gömmer sig allt från krabbor till sjögurkor, sjöhästar, havssköldpaddor, giftiga vattenormar och krokodiler.

Många arter är direkt beroende av mangroven för att överleva. För småfiskar fungerar träden som barnkammare, men också som skydd mot större fiskar.
– Alla de här träden på höger sida planterades 1995. På den tiden var det bara en helt tom yta som hade övergivits av räkodlare, säger Marappullige Priyantha Kumara.

Vi vinkar till en fiskare som sakta drar upp sitt nät ur vattnet. Fiskemännen i området har mycket god koll på mangrovens viktighet. Faktum är att mangrovemuseet och plantskolan initierades av Sudeesa, en organisation som från början startades av fiskemän.

Man hade insett att fisken minskade när mangroven höggs ner och ville göra något åt det. Marappullige Priyantha Kumara är glad att det finns en stor enighet kring mangrovefrågorna och att även regeringen stöttar projekten.

Effektivt skydd mot tsunamis

Ett par kilometer bort, i Weehena, är utbildningen precis slut för i dag. Kvinnorna drar iväg på mopeder eller promenerar till fots. Fortfarande återstår ett par dagars utbildning innan de kan sätta i gång med sina nya företag. Nimini Priyanthi ställer i ordning stolar och städar upp efter de andra kursdeltagarna.

Hon berättar att hon tydligt minns tsunamin 2004. Sammanlagt dog 30 000 lankeser och Sri Lanka var ett av de länder som drabbades absolut hårdast. Nimini Priyanthi hoppas att de aldrig behöver uppleva det igen.

– Vi i Weehena klarade oss förhållandevis bra eftersom vi har en lagun mellan oss och havet, men på en del platser förlorade man allt. Mangrove är ett effektivt skydd mot tsunamis. Träden bromsar vågorna. När man vet det blir det extra viktigt att vara med i det här projektet.

av Anna Liljemalm

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.