Tung fartygstrafik ger lika stora försurningseffekter som de ökande koldioxidutsläppen. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet och Chalmers. Forskarna hoppas att de nya resultaten ska bidra till ytterligare reglering av fartygens utsläpp.

Avgaser från fartyg innehåller höga halter svavel- och kväveoxider. När de släpps ut i luften kan de omvandlas till syrorna svavelsyra och salpetersyra. Dessa kan reagera med vatten som finns i luften och lokalt bilda sura vattendroppar som faller ner i havet.

Månadsvisa resultat

Forskarna har nu kommit fram till att under vissa perioder, främst vid kustnära områden längs norra halvklotet, kan fartygsutsläppen ha en lika stor försurande effekt som de årliga utsläppen av koldioxid.
David Turner, professor i marin kemi studerar havsförsurning. Foto: Malin Arnesson

David Turner, professor i marin kemi. Foto: Malin Arnesson

Tidigare modelleringar för att bedöma sjöfartens försurande effekt har gjorts utifrån ett årligt globalt genomsnitt. I den nya studien har man istället skapat en modell som visar resultaten för varje månad. Det har gett helt andra resultat. – Vi har kunnat lokalisera områden med en intensiv sjöfartstrafik där ytskiktet är väldigt tunt under vår och sommar och vattnets omblandning är liten. Det som då tillförs från luften blandas inte ner till djupet, vilket då har en större effekt på ytskiktet, säger David Turner, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet.

Effekter på levande organismer

Till skillnad från koldioxid är svavelsyra och salpetersyra två väldigt starka syror. Enligt David Turner kan därför fartygsutsläppen innebära helt andra konsekvenser för havet än utsläppen av koldioxid. – När havet tar upp koldioxid är det en försurning som är reversibel. Alltså, om man minskar mängden koldioxid i luften så kan processen gå baklänges. Men starka syror ger en försurning som inte går tillbaka. Det innebär en påverkan av vattnet på längre sikt då det exempelvis minskar vattnets buffertkapacitet. Men vilka konsekvenser sjöfartens försurande effekt exempelvis kan ha för havets levande organismer är dock fortfarande osäkert. – Det finns undersökningar för försurning orsakat av koldioxid, där har man sett att organismer som bildar kalciumkarbonat får det svårare att bygga sina skelett, man är exempelvis bekymrad för de stora korallreven. När det gäller starka syror blir effekten troligen liknande som effekten av koldioxid på kortare sikt. Men tillför man väldigt mycket starka syror kan det bli andra konsekvenser på längre sikt.

Östersjön särskilt utsatt

Resultaten från studien vill forskarna nu komplettera med fler detaljerade studier. Östersjön har särskilt identifierats som ett område där sjöfarten bidrar till försurning. – Vi tror att Östersjön kommer bli särskilt utsatt. Prognoserna visar att den intensiva sjöfarttrafiken kommer att öka. Östersjön har också lägre buffertkapacitet och är därför mer känsligt för starka syror. Det är därför viktigt att få fram ett vetenskapligt grundat underlag till utformningen av framtida regelverk. Redan idag finns internationella initiativ för att få ner svavelhalten i fartygsbränsle. Exempelvis kräver FN:s sjöfartsorganisation IMO att den maximala svavelhalten i bränslet hos fartyg som trafikerar Nordsjön och Östersjön, ska ha reducerats från en procent till en promille från och med 2015. Samtidigt är den nivån på svavelinnehåll fortfarande hundra gånger högre än den tillåtna halten i bilbensin. – På sikt måste man troligen hitta ett annat bränsle än vad vi har idag. De tunga oljorna som man nu använder går visserligen att rena men det blir väldigt dyrt. Men att införa ett annat bränsle kräver en lång övergångsperiod på kanske 20 år. I vår kommande forskning vill vi därför även undersöka hur de metoder som nu finns för att minska försurningen, som exempelvis skrubbrar där man tvättar avgaserna, ska användas på bästa sätt, då med fokus på havets mikrobiologi.

Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Reidar Grundström skriver:

    Skrubbrar och vad de kan tillföra havet behöver studeras – bra vilja som uttrycks, men glöm inte alternativa bränslen som redan är på gång – LNG eller Metanol verkar mycket lovande, tycker jag.