Positiv spiral ger friskare miljö i Östersjön

Ett stort forskningsprojekt i Östersjön visar att starka rovfiskbestånd och tät bottenvegetation samverkar i en positiv spiral som ger bättre vattenkvalitet och friskare havsmiljö.

Grumligt, näringsrikt vatten med fintrådiga alger som dominerande växtlighet är idag en vanlig syn i Östersjön. Samtidigt finns det fortfarande partier av kusten där vattnet är klarare och botten täcks av blåstång, ålnate eller annan större bottenvegetation. Nu visar ny svensk forskning att just bottenvegetationen har en viktig betydelse för vattenkvaliteten i grunda kustområden. Forskningen visar även att ett starkt rovfiskbestånd ger förutsättningar för utbredd bottenvegetation och att de två förstärker varandra i en positiv spiral. Biträdande lektor Johan Eklöf har lett det treåriga projektet, som publicerade sina första resultat i juli. – Vi ser en tydlig effekt, där stor rovfisk gynnar bottenvegetationen. Och därtill visar flera tidigare studier att tät och livskraftig bottenvegetation gynnar rovfiskbestånden.

32 olika vikar

Projektet, som kallas PlantFish, inleddes 2014 med en omfattande provtagning i 32 olika vikar från Forsmark till Valdemarsvik. Bland annat samlades prover på fiskbestånd, vegetation, plankton, småkryp och lösta närsalter. Därefter har forskarna använt avancerade statistiska metoder för att se vilka förklaringsmodeller och samband som bäst förklarar fältobservationerna. Och slutsatserna är tydliga. – Studien av fältdatan visar ett starkt samband mellan rovfisk, bottenväxter och vattenkvalitet. Detta pekar på att de effekter vi redan konstaterat i små labb-experiment också har en betydelse i faktiska ekosystem.

Olika jämviktslägen

Forskarnas hypotes är att dessa samband och effekter gör att det kan skapas två olika jämviktslägen i de grunda vikarna. I det ena jämviktsläget sker en positiv förstärkning mellan rovfisk och bottenvegetation. I det andra skapas en negativ spiral – till exempel om rovfisken minskar till följd av fiske, säl eller skarv - vilket ger fler fintrådiga alger, färre bottenväxter, sämre vattenkvalitet och ännu färre rovfiskar. – Vi tror att denna hypotes kan bidra till att förklara att ekosystemens status varierar så mycket mellan olika vikar, där den ena viken inte är den andra lik.

Viktig förvaltning

Vilka slutsatser kan man då dra av forskningen? Johan Eklöf tycker att resultaten ger anledning att uppmärksamma både bottenväxter och rovfiskar i förvaltningen av Östersjön. – Vill man ha klart vatten i grunda kustområden, så ska man förvalta för livskraftiga och täta bestånd av bottenväxter. Det innebär att läckage av övergödande ämnen till vikarna måste fortsätta att minska, men även muddring som förstör växtligheten på botten. Han anser också att forskningsprojektet i förlängningen visar att förvaltningen av rovfiskbestånden längs kusten är mycket betydelsefull. Denna fråga har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Länsstyrelserna tidigare fått i uppdrag att undersöka - till exempel pågår just nu en utredning om sportfiskereglerna generellt behöver ändras och om fiskefredade områden kan vara en åtgärd för bättre miljö i Östersjön. – Längs delar av Östersjökusten har rovfiskbestånden minskat och idag vet vi inte säkert vad det är som håller dem nere. Är det säl, storspigg, fiske - eller något annat? Det behöver vi ta reda på innan kan veta vilken miljöåtgärd som bäst befrämjar rovfiskbestånden på sikt.