En klänning tillverkad av svensk gran och tall. Kan den vara svaret på hur våra kläder ska bli mer hållbara? Tillsammans med företag inom flera branscher tillverkar forskare nu textil i papper, med fokus på återvinning och cirkulära flöden.

Ungefär 40 procent av världens textilier består av bomull. Bomullsproduktionen kräver stora mängder vatten. För att tillverka ett enda par jeans går det till exempel åt 11 000 liter vatten.

När kläderna blivit gamla går de ofta till insamling eller slängs i våra sopor, eftersom återvinning av textil idag är begränsad.

Varje år slänger vi i Sverige nästan åtta kilo kläder per person. Det finns alltså stora incitament för att ersätta bomull med nya material och hitta återvinningsalternativ.

Unikt projekt

Hon berättar att textil i papper egentligen inte är nytt men att det som gör det här projektet så unikt är återvinningsfokuset.

Lena-Marie Jensen, projektkoordinator. Foto: Ida Lindström

– När det gäller återvinning arbetar vi med flera alternativ. Vi hoppas att tyget kan återvinnas som kartong, och slängas på samma ställe som du slänger kartonger.

– Men vi undersöker även fler möjligheter, till exempel att kompostera tyget eller att bränna upp det för att ta tillvara på energin, säger Lena-Marie Jensen.

”Designed for recycling” drivs av Smart Textile, som är en del av Högskolan i Borås. Målet är att utveckla biobaserad textil av råvara från massaindustrin.

Den tillverkade textilen ska ingå i ett cirkulärt flöde där skogen blir pappersmassa som blir papper och som slutligen blir kläder.

Vi hoppas att tyget kan återvinnas som kartong, och slängas på samma ställe som du slänger kartonger.

Efter användning återvinns textilen för att bli ny pappersmassa och nytt papper. Varje återvinningsrunda sliter dock på fibrerna och det nya pappret kan få nya användningsområden, till exempel som tidningspapper.

Pappersfibrer återvinns vanligen sju gånger innan det slutligen bränns upp för att ge energi.

Klänning gjord helt i papper

Projektet startade för två år sedan och den ursprungliga idén var att göra en skärmvägg, men de upptäckte att tyget även passade till något annat.

– Under arbetet med skärmväggen såg vi hur snyggt fall tyget fick och hur tunt det blev. Då föddes idén att försöka göra en klänning av tyget, vilket vi också lyckades med, säger Lena-Marie Jensen.

Pappersklänningen har fått en del medial uppmärksamhet och beskrivs som överraskande skön, om än lite torr och sträv i tyget. Lena-Marie Jensen poängterar dock att klänningen inte är projektets huvudfokus, utan det är att tillverka en papperstextil som ska kunna återvinnas och ingå i ett cirkulärt flöde.

Under arbetet med skärmväggen såg vi hur snyggt fall tyget fick och hur tunt det blev.

Förhoppningen är att textilen ska kunna användas till flera olika produkter. Men oavsett vad tyget ska användas till är den stora utmaningen att återvinna det.

– Ja, det svåra är balansen mellan vått och torrt, säger Lena-Marie Jensen och förklarar:

–  Papperstyget ska tåla vatten vid tillverkning samtidigt som det kan vara så att pappersfibrerna måste lösas upp i vatten när tyget återvinns. Dessutom, om det handlar om kläder ska tyget vara tillräckligt våtstarkt för att tåla tvätt. Kombinationen blir ett problem att lösa, eftersom vi inte vill blanda in kemikalier, säger Lena-Marie Jensen.

Svårt att återvinna fibrerna

Taina Flink
Taina Flink, Stena Recycling. Foto: Andreas Carlsson

På Stena Recycling arbetar Taina Flink som är specialist i design för återvinning. Hon medverkar i projektet och enligt henne kan det vara bra att fundera på andra vägar än fiberåtervinning, när det gäller tyget till skärmväggen. Eller fundera på andra alternativ, som att göra tyget mindre vattentåligt.

– Skärmväggen behöver ju faktiskt inte vara tvättbar, så ett alternativ är att göra tyget mindre våtstarkt, så att det går att lösa upp i vatten. Men ska tyget användas till kläder är det dock en större utmaning eftersom dessa tyger behöver tåla vatten, säger Taina Flink.

I augusti nästa år är projektet slut och forskarna hoppas då kommit närmare ett svar kring återvinningsproblematiken för hur man ska tillverka ett tyg som både tål vatten och som är vattenlösligt.


Josefin Hallgren

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Petri Stenport skriver:

    Håller med föregående, vi bör ta upp de negativa aspekterna av att använda träråvara, att det ska lösa klimatrelaterade problem. Skogen ska inte endast ses som en råvara, det har höga naturvärden.

  • David skriver:

    Det som saknas i berättelsen är vartifrån råvaror ska komma. Den svenska skogen är överutnyttjad. Trycket från skogsbruket är så stort att de sista naturliga skogar nu också ryker. Mindre än 5% av den svenska skogen är skyddad mot avverkning, det mesta i fjällen. En stor del har redan omformats till monokulturer där den biologiska mångfalden är satt på undantag. Det kan förstås vara bättre miljömässigt med kläder baserad på träfiber än på bomull, men steg ett för hållbarheten är minskad produktion, t.ex. genom att införa en fet skatt på kläder om de är aldeless för billiga i nuläget.