Vattenbruket har fått ett eget nationellt kompetenscentrum. Centrets viktigaste uppgifter blir att samordna svensk forskning och utbildning och att bygga en portal för kunskapsbaserad information. Sveriges lantbruksuniversitet och Göteborgs universitet är huvudaktörer bakom NKfV, Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk.

Forskning och utveckling av vattenbruk bedrivs på flera håll och vid flera universitet och högskolor. 1 oktober bildades Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk, för att samordna forskning och utbildning. Centrets portal www.nkfv.se ska vara en plattform och samlingsplats för information om vattenbruket.

Tre regionala centra

Vattenbruket har haft en blygsam utveckling i Sverige, men 2009 utreddes näringens framtid i ”Det växande vattenbrukslandet”. Då bildades också en arbetsgrupp med två av huvudaktörerna för forskning och utveckling, SLU och Göteborgs universitet. Arbetsgruppen ligger bakom bildandet av NKfV. Visionen för NKfV är att utveckla tre regionala centra för vattenbrukets utveckling. Vattenbrukscentrum Norr ska inriktas på vattenbruk i kraftverksmagasin och på odling av laxartade fiskar (röding, regnbåge öring etc). Vattenbrukscentrum Öst ska utveckla vattenbruket i urbana miljöer, sötvatten och brackvatten, medan Vattenbrukscentrum Väst satsar på marina miljöer med fokus på skaldjur.

Öka samverkan

Vattenbrukets centra ska bidra till att öka kontakterna och samverkan mellan näringen, myndigheterna, media och forskningen. NKfV kommer bland annat att anordna nationella konferenser för forskningen, näringen, myndigheter och intresseorganisationer. Det övergripande målet för NKfV är att ”bli en central nod, en portal, för utvecklingen av ett naturresursuthålligt såväl som ekonomiskt lönsamt vattenbruk i Sverige”.

Forskning pågår

Här följer exempel på och länkar till några av de forsknings- och innovationsprojekt som bedrivs inom vattenbruksområdet i Sverige. På SLU:s Centrum för vilt- och fiskforskning i Umeå bedrivs forskning kring en mängd frågor. Anders Kiessling, Anders Alanärä, Jana Pickova och Sofia Trattner är några av de forskare vid SLU som studerar fisk och foder. Läs mer om SLU:s forskning inom kompetensområdet Vattenbruk här. På Göteborgs Universitet ägnar sig bland annat Susanne Lindegarth och Odd Lindahl åt olika aspekter av musselodling. Läs mer om musselodling som ett sätt att motverka övergödning här. Kristina Snuttan Sundell, vid Göteborgs universitet, forskar bland annat kring tarmfunktion och näringsupptag hos fisk. På Lunds universitet finns en grupp som jobbar med fiskodling; med parametrar för att öka fertilitet och kvalitet hos avkommorna. Damian Moran är en av forskarna vid Lunds Universitet, läs mer om hans forskning om fiskars syn här. Inom området fiskhälsa leder Eva Jansson en forskargrupp vid SVA som studerar hälsa hos fiskar i odling (infektionssjukdomar, parasiter etc). Gruppen jobbar i flera projekt både nationellt och internationellt. Tobias Backström vid Inst. för Neurovetenskap på Uppsala Universitet jobbar med stress i fisk, vilket är ett problem i odlad fisk. Per Ola Danerud och Emma Ankarberg vid Livsmedelsverket forskar kring fisk och gifter. Max Troell, Stockholms Universitet samt Beijer institutet, studerar vattenbruksfrågorna ur ett mer internationellt perspektiv. Läs mer om Max Troells forskning kring bland annat miljöproblem kopplade till vattenbruk här. Mare novum är partnerskap mellan Göteborgs universitet och närliggande kommuner som syftar till att få fler innovativa marina idéer och projekt att bli till nytta i samhället genom affärsutveckling och företagsetablering.


Lars Krögerström

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.