Ripor är anpassade för kalla klimat. I takt med ökade temperaturer efter istiden har riporna flyttat längre norrut och högre upp i bergen. Men ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet visar att i en ännu varmare framtid kommer riporna ha svårt att hitta nya ställen att leva på.

– De här fåglarna visar ett ovanligt mönster, med genetisk kontinuitet i Europa ända sedan istiden. De ripor vi har idag tillhör samma populationer som fanns här då, fast längre söderut. De lyckades alltså flytta i takt med de snabba klimatförändringarna, säger Vendela Kempe Lagerholm, Forskare i paleogenetik, som analyserat DNA från upp till 27 000 år gamla ben av dalripa och fjällripa, i ett pressmeddelande. Det här skiljer sig från de däggdjur, som likt riporna också är väl anpassade för att klara kalla temperaturer. När temperaturen ökade i centrala Europa dog exempelvis både fjällräv och fjällämmel ut. De har sedan återkoloniserat våra breddgrader från nordliga områden. Ripornas flygförmåga, en annan diet och annan färg på fjäderdräkt tros vara några av förklaringarna till att riporna klarat sig. Men trots det finns det en gräns även för dem. Enligt Vendela Kempe Lagerholm är det ”Svalbard nästa” om den svenska dalripan ska bege sig längre norrut. Men så långt norrut tror hon inte att de klarar av att flytta. – Det handlar inte bara om flygförmåga, utan också om beteende. Ripor är stannfåglar och håller sig helst inom sitt lilla område. De är inte programmerade att flyga långt, säger hon. Enligt forskarnas modeller kommer riporna minska kraftigt i antal och från vissa områden försvinna helt. Det handlar främst om lokala utdöenden där en del av den genetiska diversiteten hos arterna försvinner.

Läs mer här (onlinelibrary.wiley.com)


Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Urban Berglund skriver:

    Det kan vara dags att införa ”catch and release” på jakten av ripa – liksom man har det i fisket på många håll.
    Varje jägare får ha en bössa med kamera i kikarsiktet och där avgör en dator vad som är träff och vad som är bom.
    Sedan får jägaren skjuta en ripa per dag för att äta själv. Eller ta med sig hem till familjen.
    Detta sagt från ett område där jakten på ripa ger pengar i form av guider och logi, men där vi står maktlösa mot en klimatförändring, precis som alla andra gör på gräsrotsnivå.
    Urban.