Natur på recept – så kan skogen göra oss friskare

Minskad stress, smärtlindring och snabbare läkning. Forskningen har i decennier beskrivit naturen som rena dunderkuren för människan. Men vad är det som gör oss friskare? Extrakt sökte svaret i Stolpaskogen i Täby.

I höstas förvandlades Stolpaskogen till medicin när Täby kommun rekryterade läkare som var intresserade av att skriva ut natur på recept. Läkarna erbjöd patienter med lättare psykiska problem en guidad vandring i skogen. Naturvandringarna, som de kom att kallas, drog igång i augusti förra året.

Paus i pelarsalen

Idag är vi åtta personer som samlas vid Ensta krog för att ta del av säsongens sista vandring. Vi går med ett par meters avstånd, och snart dyker den första inplastade skylten upp: ”Välkommen till tysta vandringen. Se dig omkring.” En kvart senare har vi tagit oss fram till vad Ingrid Larsen, en av våra två guider, kallar för pelarsalen. En glänta, inramad av barrträd. Vi sätter oss på våra medhavda sittunderlag och Ingrid Larsen förklarar varför naturen ofta är avstressande. – I skogen behöver vi inte ta ställning. Man brukar skilja på riktad uppmärksamhet och spontan där det inte finns något som vi behöver ta ställning till.

Naturen som hälsokälla

Patrik Grahn, professor i miljöpsykologi vid SLU i Alnarp, har sedan 1980-talet forskat om naturen som hälsokälla. 2003 publicerade han och en kollega en studie som visade att ju mer tid en person vistades i stadsnära parker, desto mindre stressad upplevde sig personen vara i det självskattningsformulär som forskarna använde. – Det var den första studien som tydligt visade att ju mer man vistas i grönområden, desto lägre stressnivåer har man. Den har följts upp med en väldig mängd studier i England, USA, Holland. Så den var på sitt sätt banbrytande, säger Patrik Grahn.

Japansk forskning

Mycket av forskningen har producerats i Japan. Där finns ett begrepp, Shinrin-yoku, som brukar översättas med forest bathing, skogsbad. En forskargrupp hämtade tolv män från ett företag i Tokyo, skickade ut dem i skogen och mätte förekomsten av så kallade NK-celler , eller killer cells, som är en del av immunförsvaret. Hos elva av de tolv männen ökade förekomsten av NK-celler med omkring 50 procent. Ett år senare genomförde forskarna samma undersökning på 13 kvinnor, med liknande resultat. Självskattning, svett i handflatorna, pupillstorlek, ansiktsmuskulatur, kortisol – oavsett mätmetod verkar naturen ha en positiv effekt på människors välbefinnande. Men varför är det så?

En miljö som fascinerar

Patrik Grahn, liksom naturguiden Ingrid Larsen, hänvisar till begreppen riktad och spontan uppmärksamhet. Begreppen myntades av psykologerna Rachel och Stephen Kaplan, ett forskarpar som länge sökte en förklaring till varför naturen är så avstressande. Den riktade uppmärksamheten är den vi använder när vi fokuserar på arbetet, eller befinner oss i en miljö där vi tvingas stänga ute störande intryck. Spontan uppmärksamhet, å andra sidan, uppträder i en miljö där man inte behöver stänga ute några intryck, en miljö som tjusar och fascinerar. – Det här har man testat i olika miljöer, och det som visat sig fungera bäst är en viss typ av naturmiljöer där man kan känna sig trygg, säger Patrik Grahn.

Stubbsittning här och nu

Efter en avslappningsövning fortsätter vi vår vandring i Stolpaskogen. Även om stigen vi går på då och då korsas av en välbesökt löparslinga och myggen surrar hungrigt kring våra huvuden, måste skogen kvala in som en trygg miljö. Nästa stopp sker i en nedsänkt glänta, täckt av mossa och blåbärsris, där vi ombeds att söka upp en plats där vi kan sitta bekvämt. Momentet kallas stubbsittning och går ut på att ägna 20 minuter åt att ”bara vara här och nu”. Efteråt samlas gruppen för att berätta om sina erfarenheter.

Vill ta reda på mer

Elin Sterner, en av de läkare som Täby kommun rekryterade för att få igång en förskrivning av natur på recept, arbetar idag inom psykiatrin. Men målet är att komma tillbaka till Täby för att göra en större undersökning. En ansökan har skickats till Vinnova, som har bett om kompletteringar. – Om vi ska göra en studie måste ha vi 200-300 patienter som är med vid flera tillfällen. Vi ska ta lite prover innan på kortisol. Det finns en massa spännande idéer men vi behöver pengar till forskning. Just nu jobbar jag på Psyk och där finns ett enormt behov av att röra sig, men patienterna kan inte gå till gym för de klarar inte det. Gå i skogen kan de flesta men om de ska komma ut behöver de en tid som de måste passa, säger Elin Sterner. Forskningen ska ske i samarbete med Patrik Grahn och SLU i Alnarp. Förhoppningen är att vandringarna kan starta i höst och undersökningen vara färdig våren 2016.