Myter, saker vi anser vara sanna men inte objektivt kan bevisa, har funnits länge. Vad händer när myter och ”alternativa fakta” får allt större inflytande över faktisk politik? Det ska nu myt-forskaren Maja Essebo undersöka. I fokus står den amerikanska miljöpolitiken.

För ett år sedan blev Donald Trump USA:s 45:e president. Strax efter tillträdandet sa Vita husets dåvarande pressekreterare Sean Spicer att ”detta var den största publik någonsin som bevittnat en installation. Punkt”.

Påståendet stämde inte, men Vita Husets rådgivare Kellyanne Conway menade att Spicer uttryckt ”alternativa fakta”, och ett nytt uttryck var därmed fött.

Sedan dess har landets miljöpolitik tagit en vändning. Trots det grundliga faktaunderlaget om människans påverkan på klimatet förnekas dessa kunskaper av landets högsta ledning.

Sagoberättande utmanar fakta

Maja Essebo
Maja Essebo vid Lunds unversitet.

Men vad är det som driver och legitimerar dagens amerikanska miljöpolitik, det ska forskaren Maja Essebo vid Lunds universitet utforska.

- En forskares jobb handlar om att hitta fakta, presentera den, och sen tänker vi att det är klart. Men det fungerar inte när sagoberättande kommer in i bilden.

  • - Därför måste vi få större förståelse för hur myter påverkar det som sker, och inse att fakta inte är tillräckligt för att någon ska förstå någonting, säger Maja Essebo.

Studera presidentens twittrande

I ett treårigt projekt ska Maja Essebo, med fokus på president Trump och hans administration, studera hur myter manifesteras i politiken.

- Donald Trump är en fantastiskt spännande person och en otroligt bra sagoberättare. Det är så många som tycker att de kan knyta an till hans sagor, och då spelar det inte så stor roll om det han säger är sant eller inte, säger Maja Essebo.

Donald Trump är en fantastiskt spännande person och en otroligt bra sagoberättare.

En del i projektet går ut på att studera presidentens twittrande.
- Bara att samla in hans tweets är ett jättejobb, jag kan i princip inte göra det lika snabbt som han twittrar, säger Maja Essebo.

Hur myter utvecklas i nutid

Mytteori används ofta för att analysera en historisk händelse, men i det här projektet analyseras hur myterna utvecklas i nutid, vilket är ovanligt.

Förhoppningen är att resultaten ska vara intressant för flera forum, som akademin, för individer och inom yrkesutövande.

- Det är bra att fundera på sig själv. För till exempel journalister, som bombarderas med åsikter och fakta, kan det till exempel vara viktigt att fundera kring egna antaganden och hur det påverkar ens yrkesutövande. Myter är något vi alla har och bär med oss, och de är i sig inte negativa, utan är ett sätt att förstå varandra, säger Maja Essebo.

Myternas makt

Dessutom hoppas hon att projektet leder till en bättre förståelse för den svenska politiken.

- Myter har alltid använts inom politiken. De har stor påverkan på grund av dess övertygande styrka och det ligger mycket makt i att kunna hänvisa till myter. Om man är intresserad av politiska myter hoppas jag på större förståelse för hur myter används för att legitimera miljöpolitik, säger Maja Essebo.

Som exempel menar hon att ordet ”ju” är en stark markör som används för att naturalisera en övertygelse, det vill säga få den att verka självklar, även inom svensk politik.

Få frågor är viktigare än miljöpolitiken och vad vi ska göra med vår planet och hur vi ska ta hand om den bättre.

- När någon uttrycker ordet ”ju”, som i ”Det vet vi ju”, spelar det ingen roll om man vet det eller inte, det är svårt att stå emot och du känner direkt att du vill hålla med.

Miljö och klimat i fokus

Att projektet riktar in sig på miljö och klimat är inte någon slump, och Maja Essebo hoppas att de aktuella ämnena kommer skapa extra intresse för hennes resultat.

- Få frågor är viktigare än miljöpolitiken och vad vi ska göra med vår planet och hur vi ska ta hand om den bättre. Jag hoppas på stort allmänintresse kring vad en myt är och att fler funderar på sina egna antaganden, på gott och på ont, säger Maja Essebo.

- Att bättre förstå vad myter är, hur de fungerar och att vi alla bär dem med oss möjliggör kritiskt och konstruktivt tänkande och handlande.


Beatrice Rindevalltext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Tord skriver:

    Jättespännande forskning som verkligen ligger i tiden. Viktigt att utforska hur dagens offentliga samtal påverkar oss alla, och hur viktigt det är att förstå och använda mer källkritik,
    Lycka till!

  • Petri Stenport skriver:

    Intressant forskning, det ska bli intressant att läsa vad Maja lägger fram. Skrivelsen att ”vad VI ska göra med VÅR planet och hur VI SKA TA HAND OM DEN” låter dock oroväckande. Detta är en stark antropocentrisk hållning där vi är herden som tar hand om våran egendom. Vore önskvärt om Maja även tar upp denna mytbildning. Planeten är allt levande och tillhör ingen, det vill säga ingen egendom. Ekosystemen, som vi är en del av tar hand om sig själv, vi ska stödja det, inte äga det. Dagens samhälle använder dessa begrepp i allt högre grad, inte enbart Donald Trump. Kolla på ekofilosofins analyser om hur kulturer påverkar naturen.