I stället för att studera vad som är trovärdig information om klimatförändringar, så undersökte forskaren Therese Asplund vad människor uppfattar som trovärdig information.

Klimatförändringar har varit på tapeten sedan 1990-talet då diskussionerna om global uppvärmning tog fart. I dag översköljs vi av budskap om ett förändrat klimat i tidningar, radio, TV och sociala medier. I utkanten av den här processen återfinns forskaren,  som under många år tagit fram fakta om klimatförändringarna. – Vi som är miljöforskare måste förstå hur vi kan kommunicera miljöfrågor på ett trovärdigt sätt. Därför är det viktigt att forska kring det här, säger Therese Asplund, biträdande universitetslektor Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet. Hon har valt att studera kommunikationen kring klimatförändringar mot en grupp vars verksamhet kan påverkas om klimatet ändras – jordbrukarna. Och hennes forskning styrker tidigare fynd om att transparens, delaktighet och dialog är viktigt för att lyssnaren ska finna klimatkommunikation trovärdig. – Det blir mer och mer tydligt i forskning kring klimatförändringar, att när man kommunicerar så spelar inte bara korrekt fakta roll, utan också känslan som mottagaren har inför informationen. Hennes studie visar att för att jordbrukare ska uppfatta information om klimatförändringar som trovärdig ska den bygga på praktisk kunskap, eller en mix av praktisk kunskap och analytiskt resonemang. Eftersom praktisk kunskap värderas så högt är det också kollegor som ses som de mest trovärdiga informationskällorna, följt av rådgivare, tillämpad forskning och sist media. – Vi som kommunicerar om klimatet måste bli bättre på det här. Om vi inte förstår vad lyssnarens anser trovärdigt när vi diskuterar klimatfrågor, då tappar vi ju lyssnaren. Det vill vi inte i en så viktig fråga.

Karin Montgomery

Lämna ett svar till Anonym Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Earth Overshoot Day inträffar i år 1/8 https://www.overshootday.org/ . Med detta menas den dag när jordens resurser för uthålligt brukande tagit slut och innebär att mer än 1.7 jordklot behövs för uthållighet. Overshoot Day inträffar allt tidigare varje år. 60% av vikten vid datumberäkningen är hur vi brukar kolet. 2010 inföll den 21 Augusti. Detta är på mig oroande och pedagogiskt. Kunde inte mänskligheten i första hand reducera kolemissionerna, så att Overshoot Day inte inträffar allt tidigare varje år?

  • Dag Lindgren skriver:

    Inte ens EXTRAKT lyckas med trovärdigheten, jag har argumenterat och reaktionen ökar inte EXTRAkTs trovärdighet. SD skulle inte vandra upp till nummer två om trovärdigheten för de etablerade partierna vare större. Även om jag inte röstar på SD i år så tycker jag inte de jag röstar på är trovärdiga, och de skall inte se min röst som ”förtroende”. Visst tillhör jag de troendes krets när det gäller åtgärder mot global warming fast det är kontroversiellt och en del inlägg är överdrivna. Det är ett MYCKET stort problem med ”förtroende” och svårigheten/omöjligheten att skapa det för de alltmer tänkande människorna tror jag är en av de faktorer som kan leda till vår arts undergång, och jag har inget recept för att motverka detta (möjligen att inte refusera/fördröja mina kommentarer så ofta och ge möjlighet att editera dem i efterhand).

  • Lars Cornell skriver:

    Vilka klimatförändringar?

    Journalister sitter fast i vetenskap från 20 år tillbaka, som nu visat sig felaktig.
    Ny forskning justerar koldioxidens klimateffekt till 0,9 – 1,7 grader vid en fördubbling av koldioxidhalten.
    https://journals.ametsoc.org/doi/10.1175/JCLI-D-17-0667.1
    Se sid 3 i
    http://www.tjust.com/2018/klimat/kalifornien.pdf
    Mer än en fördubbling kommer vi inte att uppnå till år 2100 och troligen ej heller till år 2200
    http://www.tjust.com/2018/klimat/climate-sensitivity-add.jpg

    Mer än 2° varmare fram till år 2100 blir det således inte. Av det har vi under de senaste 100 åren fått 1° klimatförbättring.
    Det återstår således 1° fram till år 2100.
    Temperaturen från Smygehuk i S till Treriksröset i N skiljer 10°.
    Vi har således en gradient på 15 mil per grad under de kommande 80 åren.

    Ingen människa, fisk, fågel, humla, isbjörn, korall, tall eller veteax kan uppfatta något så litet som en grad på 80 år och det kan inte lantbrukare eller journalister heller.

    Om man upprepar en osanning många gånger framstår den till sist som en sanning. Så jag ber er, gör inte det. Lantbrukarna genomskådar era propagandistiska larm.

    Berätta i stället om hur mycket fotosyntesen ökat på grund av högre koldioxidhalt och försök att beräkna lantbrukarnas nytta av det.

    Visst skall vi vara sparsamma med jordens resurser. Men att framkalla sådan sparsamhet med lögner om koldioxidens farlighet är inte rätt sätt att gå till väga.