Nu står julen för dörren, där konsumtion, resor och blivit alltmer centrala. Kan traditionerna överleva i ett samhälle som ska ställa om mot ökad hållbarhet, och hur gör vi förändringen? Kanske kan det vara lättare än vi tror.

Mats Nilsson
Mats Nilsson, docent vid Göteborgs universitet

Hur länge har traditionerna av julklappar, översvallande julbord och ljusslingor funnits? Inte alls länge, menar Mats Nilsson, docent vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.

- Traditionerna har förändrats fullständigt över tid. I princip inget av det vi gör under julen är äldre än 1800-talet. Det enda som inte är nytt är att man firar, säger Mats Nilsson.
Att man äter, dricker och samlas med släkten är gammalt och kan dateras långt bakåt. Hur vi utformar julen, vem tomten är, Kalle Anka och all elektricitet, som ljusslingor, lampor och stjärnor, är däremot nya företeelser (se faktaruta).

Vi påverkas av andra

Kanske innebär det att en mer hållbar jul kan förgylla framtiden? Trots att traditioner - eller vanor - kan vara svåra att bryta finns det beprövade sätt.

- Vi kan börja med att sociala normer är väldigt viktigt, hur vi påverkar varandra. Som hur rökandet har förändrats eller hur nobelfesten bara serverade 40 gram kött. Det är normbildande, säger Per Kristensson professor vid Institutionen för sociala och psykologiska studier, vid Karlstads universitet.

Lagar, ekonomiska styrmedel och sociala normer kan alla användas för att skapa nya beteenden. Och alla sätt kan vara framgångsrika, menar Per Kristensson.

- De har en väldigt god ömsesidig inverkan på varandra. Nya lagar kan bli till sociala normer, och tvärtom. Vi påverkas mer av andra än vi tror, och psykologiska faktorer är mer avgörande än pengar för att människor ska ändra sitt beteende, säger han.

Fokusera på lösningar

Per Kristensson
Per Kristensson professor Karlstads universitet. Foto: Linn Malmén

I en undersökning kring människors benägenhet att handla ekologiska varor har Per Kristensson identifierat faktorer som får människor att ändra sitt beteende. Att ”alla andra” gör på ett visst sätt är ett viktigt skäl för förändring.

För en mer hållbar jul kan det alltså vara bra att ta ställning för mer hållbara val, och att säga det till andra. Men det är enligt Per Kristensson viktigt att inte skrämma bort folk från ståndpunkter genom att vara otrevlig eller dömande. Istället för svartmålning borde man fokusera på lösningar och tips.

- Berätta gärna för familjen runt bordet om ni köpt mindre kött, om du har bra tips eller om ni valt bort något. Att vi nu nästan börjar skämmas för en flygresa och istället gärna nämner att man tar tåget kan hjälpa människor att ta liknande beslut för en mer hållbar jul.

Julens traditioner förändras

Trots överdriven köttkonsumtion, långväga resande och mycket shopping är det relativt nya traditioner. Julens traditioner har förändrats mycket över decennierna, och högtiden lär kunna utvecklas för att fortsätta vara en viktig tradition i vårt samhälle framöver.

- Julen är en stark tradition att samlas och träffas. Så länge den kan anpassa sig kommer den finnas kvar, säger Mats Nilsson.

Julaktiviteters avtryck

Nyligen avslutades klimattoppmötet COP24 i Polen, och det är alltmer akut att minska utsläppen. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp ligger på strax över 100 miljoner ton, eller 11 ton per person. Från 2001 har julhandelns omsättning ökat från cirka 45 miljarder, till strax under 80 miljarder 2017.

De senaste decennierna har svenskarna ätit alltmer kött och köpt alltmer saker, vilket påverkar klimat och miljö. För att nå Parisavtalets klimatmål måste utsläppen globalt ner med 70 procent till 2050.

Nygamla traditioner

Hur har traditionerna förändrats över tid? De flesta av våra traditioner som vi har idag är nya, men de som kommit innan 1900-talet är att man firar både jul och nyår, att man samlas familj och släkt, att man äter och dricker och att man roar sig.

Traditionellt har religionen en central punkt runt firandet. Julaftonskvällen var starten på helgen, med julbön. Sedan var det julotta på juldagen och middag, medan lekar, spel och fester började annandag jul.

Förr fanns det också nyårsgåvor, medan man idag ger julklappar. Innan vår nuvarande tomte kom in i leken var det julbocken som kom med klapparna. Maten har dock alltid varit fokus. Man fyllde ladorna under hösten och slaktade djuren under december, vid jul fanns det därför mycket mat.
- Maten är ju viktig under alla högtider, och julen är vår största helg, säger Mats Nilsson.