Kan man leva ”det goda livet” och samtidigt minska sin klimatpåverkan? Ja, det hävdar Jörgen Larsson, forskare i fysisk resursteori vid Chalmers. ”Det går absolut att förena ett modernt liv med att klara klimatmålen. Däremot kommer vi troligtvis inte kunna flyga mer än vad vi gör idag och vår nötköttskonsumtion måste minska.”

En forskargrupp på Chalmers tekniska högskola har undersökt hur livskvalitet och välbefinnande hänger ihop med våra utsläpp av koldioxid. Tillsammans med kollegor från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och miljöförvaltningen i Göteborg har man nu sammanställt resultaten i rapporten Klimatomställning Göteborg – tekniska möjligheter och livsstilsförändringar.

Jörgen Larsson, forskare vid Chalmers.
Jörgen Larsson, forskare vid Chalmers.

Forskarna har utgått från befolkningen i Göteborgsområdet, där invånarna idag orsakar ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 7,5 ton koldioxid per person och år. Det är en alldeles för hög siffra om vi ska uppnå det 2-gradersmål som antagits inom EU. För att klara utmaningen måste utsläppen minska till mindre än två ton koldioxid per person och år.

Men oron för att utmaningen ska påverka vår livskvalitet negativt är enligt forskarna obefogad. De ser varken att vårt välbefinnande eller att vår levnadsstandard skulle minska efter en klimatomställning, förutsatt att klimatomställningen till exempel inte ökar arbetslösheten.

Kan fortsätta flyga

Den omställning som beskrivs i rapporten förutsätter ett teknikskifte främst i fråga om mer energisnåla bostäder samt en övergång till fossilfria drivmedel. Även bilåkandet behöver minska.

Men för att utsläppen ska minska tillräckligt mycket måste vi också, baserat på de antaganden forskarna gjort, ändra vårt beteende.

– Det som verkligen är avgörande är att vi inte låter flygandet fortsätta öka ohejdat, säger Jörgen Larsson, en av forskarna bakom rapporten.

De senaste decennierna har antalet flygresor ökat stadigt. Till exempel fördubblades antalet passagerare som flög utrikes mellan 1995 och 2010. Men om vi, som forskarna föreslår, frös flygresorna till nuvarande nivå så skulle det vara möjligt att fortfarande nå klimatmålet utan att vårt välbefinnande skulle påverkas negativt. Hur mycket man flyger i privatlivet har inget samband med välbefinnande visar en tidigare analys av faktorer som påverkar hur vi mår.

Äta mindre kött

Även köttproduktionen ger stora utsläpp och därmed potentiella effekter på klimatet. Ska vi klara tvågradersmålet krävs det därför att vi drar ner på vår nötköttkonsumtion rejält jämfört med idag.

Till en början skulle en omställning till en annan typ av kost kunna påverka vårt välbefinnande enligt Jörgen Larsson. Tidigare studier visar att många upplever det som svårt att helt gå över till en vegetarisk kost.
Men i klimatscenariot som forskarna hänvisar till är inte tanken att alla ska bli vegetarianer över en natt.

– Det här handlar om en förändring på 40 års sikt. Men visst, en omställning har ändå ett pris. Det kan till exempel uppfattas som jobbigt att ändra sina kostvanor och lära sig att laga vegetarisk mat.

Men alla förändringar vid en klimatomställning behöver automatiskt inte upplevas som negativa.

– Det finns även förändringar som skulle kunna upplevas som positiva för livskvaliteten, som till exempel bättre kollektivtrafik, mindre biltrafik och bättre förutsättningar för cyklande och gång. Med en reservation för negativa upplevelser av de styrmedel som blir nödvändiga för att minska biltrafiken.

Stark politisk styrning

För att om en klimatomställning verkligen ska lyckas kommer det enligt Jörgen Larsson att krävas en stark politisk styrning. För att minska vår köttkonsumtion har det tidigare exempelvis kommit förslag om köttfria förskolor eller klimatskatt på kött. Något som inte tagits emot med öppna armar.

– Vi har i västvärlden idag en stark liberal ideologi. För att det här ska fungera måste politiker och väljare acceptera en stark styrning. Det kan handla om koldioxidskatt, individuella utsläppsrätter eller klimatskatt på nötkött och flygande.

Men enligt rapporten brukar ofta styrmedel på sikt accepteras om fördelarna med systemet blir tydligt. Jörgen Larsson tar trängselskatten, som infördes för att minska bilkörandet i Stockholm, som exempel.

– Många tyckte det var hemskt när man införde trängselskatt. Nu är det inte alls samma motstånd längre och om tio år kommer det kanske inte att finnas något motstånd alls. Många ser poängen med att vi faktiskt har trängselskatten, vi får mindre bilköer till exempel.


Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Björn skriver:

    Har jag ett personligt ansvar att ställa om min livsföring eller ska jag invänta politiska beslut. Är jag ansvarig för mina handlingar idag om de riskerar att skada andra varelser i framtiden? Mindre boyta kan väl vara ett sätt att spara energi.

  • Emma skriver:

    Undrar om det verkligen är rätt att övergå till en helt vegetarisk kost. En variation mellan kött, fisk och fågel samt vegetariskt är väl en del av vår naturliga föda?

  • lucyinthesky skriver:

    varför vill man dalta med människor, ”vi kan leva med samma levnadsstandard efter en klimatomställning”!!! självklart kommer vi inte att kunna behålla den levnadsstandard som förorsakat klimatförändringarna! vi behöver inte heller tre tv-apparater i varje hushåll, två bilar, mm. en hel del av vår överkonsumtion bör försvinna och vi bör både producera och arbeta mindre om inte resurserna ska ta slut. annars bör familjeplaneringen fördubbla sina insatser för att minska antal barn, lämna utrymme för andra arter och låta jorden återhämta sig. var inte naiva, snälla, skadorna är redan stora, dröm inte med fortsatt högst av allt!

  • Dag Lindgren skriver:

    Problemen skulle vara lättare med ett politiskt system som förstod slutanvändarna. Var hos en Göteborgare under julen som fått en staffavgift på 500 kr för att det inte blivit av att betala en trängselskatt på 13 kr, Administrativ klumpighet som inte styrker tilltron till systemet. Och inte hade de lyckats klara av pyspunkan vid första cykelverkstadsinlämningen heller. Jag minns sextio år tillbaks och tror att det var punktering på cykeln ungefär lika ofta men lättare att få den lagad (fler verkstäder) då. Satsa på att utveckla punkteringsfria däck och subventionera cykelreparationsverkstäder.

    • Hanna skriver:

      Att det är fel på systemet för att din kompis inte betalat trängselskatten förstår jag inte. Jag tycker heller inte att det är rätt att börja med att subventionera cykelverkstäder men att bygga cykelbanor. Cyklar inte befolkningen finns det ingen anledning att laga cykeln och är det inte enkelt, bekvämt och säkert att cykla kommer majoriteten inte göra det. I Stockholmsområdet finns vissa mycket bra cykelvägar medan andra är läskiga att cykla på. I Östersund där jag huvudsakligen bor är möjligheterna stora till säker transport med cykel och här cyklar många. Därför anser jag att stadstrafiken måste gå från att vara anpassade för bilisterna till att anpassas till cyklisterna