Danskarna som tämjer vädrets makter

av Anna Liljemalm
Översvämningar, inställd kollektivtrafik och förstörda källare. Skyfall förknippas ofta med stora bekymmer, men i Köpenhamn har man tänkt om. Här ses regnvattnet som en resurs.

Det blåste in på bara några minuter. Plötsligt blev allt mörkt, himlen öppnade sig och ett kraftigt skyfall började vräka ner över Köpenhamn. Människorna som var på väg hem med sina matkassar fick söka skydd under närmaste glasskioskparasoll. Paraplyer blåste sönder. Ganska snart började regnet också ställa till med större problem.

Ledningarna var inte dimensionerade för att svälja de extrema vattenmassorna, i stället forsade regnvattnet fram på vägar och trottoarer. Bäckar och diken svällde till något som mer liknade åar. Källare förstördes, kollektivtrafiken fick ställas in och man var på vippen att behöva evakuera sitt storsjukhus.
Köpenhamnsöversvämningen i juli 2011 orsakade skador för åtta miljarder danska kronor. På mindre än två timmar föll 150 millimeter regn. Det tog dagar innan Köpenhamn återhämtade sig.
– Vi har aldrig sett något liknande förut. Det hjälpte till att sätta frågan på politikernas dagordning, säger René Sommer Lindsay.

Han är chef för stadsplaneringsprojektet Klimakvarter i Österbro. Uppdraget är att klimatanpassa området för att säkerställa att stadsdelen klarar kraftiga regn.
René Sommer Lindsay och hans kollegor har sett över allt från vägar, till avloppsrör och lutning på taken. Upptäckterna har resulterat i en omfattande regnplan. Första steget var att skapa en skyfallsoptimerad park.
– Allt det här ni ser var bilväg förut. Nu har vi smalnat av vägen, tagit bort asfalt och ersatt med grönt, säger han och tar sikte på Tåsingeplatsen.

Stolta över resultatet

Den lilla parken är kuperad och uppdelad i olika små rum. I bortre delen samsas smultrontuvor med vass och körsbärsträd. En stor del av nederbörden kan faktiskt hållas i schack genom att göra staden grönare.
Byter man ut asfaltsbelagda ytor mot rabatter och gräsmattor slipper rören ta hand om alla vattenmassor och just den här delen av Tåsingeplatsen kallas fyndigt nog för regnskogen.
Mitten av torget pryds av konstverk i form av svarta upp- och nedvända paraplyer i metall. Inuti lagras regnvatten som sedan kan användas av de boende att vattna med. På så sätt fungerar regnvattnet som en resurs. Även vattnet som rinner ned från de intilliggande husens tak tas tillvara och samlas i en stor vattentank.

Allt från brunnar till gatstenar är designade för att vattnet ska rinna åt rätt håll och fångas upp av vegetationen. Hela gatan lutar in mot parken. Under de gräsbeklädda kullarna gömmer sig dessutom två underjordiska replokaler för musiker.
Kollegan Charlotte Brøndum konstaterar att grönområden och vattendammar skapar mervärden. Det bra för regnvattnet, men också för biologisk mångfald samtidigt som det är vackert att titta på.
– Vi har skapat en kombination av teknisk infrastruktur och platser för rekreation. Det är vi stolta över, säger Charlotte Brøndum som är projektledare från teknik- och miljöförvaltningen och som ansvarar för att skapa flera gröna platser i området.

Många intresserade

En viktig del av arbetet är också att informera medborgarna och göra dem delaktiga i planerna. Satsningen har rönt uppmärksamhet världen över. Besökare från Singapore, Kina, Japan och USA kommer hit för att lära sig mer om skyfallsoptimering. Köpenhamn har också en ambitiös klimatplan som imponerar. Målet är att reducera koldioxidutsläppen och bli helt koldioxidneutrala till år 2025.
– Kineserna är också fascinerade över att vi bygger tillsammans med medborgarna. Grannarna har fått varit med och bestämma vad de ville ha på torget och inte. Att planera en tunnelbana i Kina är mycket enklare än i Danmark, de gör det bara. Här kan det dra ut på tiden om folk protesterar, men vi vill visa att man kan addera värde till ett projekt genom att involvera människorna som bor här, säger René Sommer Lindsay.

Till stadsdelen kommer även svenska tjänstemän på studiebesök. Malmö, Lund, Göteborg, Stockholm, Borås och Umeå är några av exemplen.
Faktum är att de svenska städerna inte är särskilt väl rustade för extremt väder, men i och med klimatförändringarna väntas både regn och skyfall bli allt vanligare i framtiden. SMHI räknar med att extrema väderhändelser som i dag inträffar vart tionde år kommer att inträffa dubbelt så ofta.
Jonas Olsson är hydrolog på SMHI och jobbar med översvämningsproblematik och effekter av skyfall. Han konstaterar dessutom att skyfallen är den största och svåraste utmaningen i vädersammanhang, eftersom de är så oförutsägbara.
– En av våra huvuduppgifter framöver är att bli bättre förutsäga skyfallen. Om vi kan få ut en varning någon timme i förväg hinner räddningstjänst och andra förbereda sig. Det skulle göra stor skillnad. Vi håller just nu på att förbättra våra modeller, säger Jonas Olsson.

Åtgärderna fungerar

Göteborg är en av de svenska städer som har kommit längst. Landskapsarkitekten Ulf Moback och hans kollegor på stadsbyggnadskontoret ville veta exakt hur staden påverkas av extremt väder. Som första stad i landet har Göteborg därför genomfört en storskalig skyfallsmodellering. På modellerna ser man tydligt hur flera av stadens centrala delar ligger pyrt till.
Även ur ett internationellt perspektiv ligger Göteborg långt fram när det gäller simuleringsverktyg och modelleringar för regn. Fortfarande återstår dock mycket byggande.
– Skyfall drabbar alltid städer allra hårdast. Det är viktigt att vi försöker bygga så att vattnet har någonstans att ta vägen. Med hjälp av vattenboulevarder, till exempel, säger Ulf Moback.

Han har själv varit på studiebesök i Köpenhamn och blivit inspirerad av deras arbete.
Ulf Moback berättar att de sedan dess har anlagt en regnrabatt där man planterat en samling växter på prov för att undersöka vilka som bäst står pall mot regnandet och att planen är att byta ut fler asfaltsbelagda ytor mot grönområden.
Charlotte Brøndum i Köpenhamn konstaterar att skyfallsåtgärder inte behöver vara så svårt. På köpet får man nyfikna och engagerade medborgare.
– Sedan vi började prata om de här frågorna har bostadsrättsföreningar hört av sig och velat skapa gröna tak ovanpå cykelförråd och soprum. Vi har också hjälpt till att dra i gång Köpenhamns första takodling. Allt som odlas är ekologiskt och det finns också en restaurang där uppe som är fullbokad flera månader i förväg. Vi har haft flera stora skyfall sedan 2011 så det är ingen tvekan om att åtgärderna behövs – och att de fungerar, säger Charlotte Brøndum.

av Anna Liljemalm

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.