Varje år avlivas sju miljoner tuppkycklingar direkt efter kläckning i Sverige. Eftersom tuppar inte kan användas i äggproduktionen på värphönsgårdar sorteras de bort och avlivas omgående. Etiskt försvarbart? Holländska forskare har nu utvärderat möjligheten att istället föda upp tuppkycklingarna för köttproduktion.

I ett EU-projekt kallat Lowinputbreeds har holländska forskare lagt fram ett förslag som går ut på att skapa hönsgårdar där äggproduktion och uppfödning av tuppkycklingar kombineras. Det nyvakna intresset för mer ”äkta” mat och matlagning som nu råder tror man kan göra det möjligt att utveckla en nischmarknad.
Stefan Gunnarsson, forskar om djurhälsa och djurvälfärd.

Stefan Gunnarsson, forskar om djurhälsa och djurvälfärd.

Stefan Gunnarsson, forskare i djurhälsa och djurvälfärd på SLU i Skara, ser dock flera problem med förslaget. – Det här går i samma linje som tanken om självförsörjning, att odling och produktion kan ske på samma gård. Men att föda upp tuppkycklingar är främst ett sätt att lösa ett etiskt dilemma, det är inget som går att konkurrera med ekonomiskt. Den största delen av det kycklingkött som vi idag äter kommer från specialiserade slaktkycklingar. När en slaktkyckling går till slakt är den cirka fem veckor gammal och väger två kilo. För att en värphönstupp ska komma upp i samma vikt krävs cirka 18 veckor. – På samma tid som det tar för en värphönstupp att nå två kilo går det att producera mer än tre gånger så många slaktkycklingar. Att föda upp värphönstuppar blir därför inte ekonomiskt hållbart, säger Stefan Gunnarsson. Enligt Stefan Gunnarsson kan uppfödning av värphönstuppar även vara belastande för miljön. Foderodlingarna står för en stor del av kycklingproduktionens klimatpåverkan. Enligt de holländska forskarnas beräkningar behöver en värphönstupp mer foder totalt än en slaktkyckling för att uppnå samma vikt. – Ju mindre ett djur äter för att nå upp till en viss vikt, ju mindre belastande är det därför för miljön, säger han. Det bästa vore, enligt Stefan Gunnarsson, att det istället fanns ett sätt att könsbestämma kycklingarna innan de kläcktes. Exempelvis skulle man kunna ta kromosomprov på äggen. Men ännu finns det ingen metod som är kommersiellt gångbar. – Det är idag möjligt att gå in i ägget och ta ett prov, men det finns en infektionsrisk, dessutom är det otroligt tidskrävande att gå igenom varje ägg. Den som lyckades konstruera ett funktionellt test skulle nog bli mångmiljonär.

Lowinputbreeds

Mer om forskarnas utvärdering finns att läsa i Raising cockerels from free range egg production.


Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Jag heter skriver:

    Det är nödvändigtvis inte detsamma som kvalitet, Jag tycker Kronfågel är allt annat än det goda alternativet.

  • Nenna skriver:

    Det godaste som finns är en frukt som växt långsamt och fått mogna långsamt i solen. Inte blivit hysteriskt snabbt uppdriven i ett växthus med konstgjord belysning. Precis på samma sätt är det med kycklingar. De ska växa långsamt, äta naturlig mat och få gå och sprätta utomhus i solen. Då hänger deras kropp med i utvecklingen och de slipper enorma muskler som deras benstomme och senor inte kan bära upp, med enormt lidande som följd. Tror ni dessa stressade individer smakar gott? Jag tror vi är många som är beredda att betala uppemot det tiodubbla om lidandet kan förhindras och smaken förbättras. Man kan kompensera genom att äta kött mindre ofta. Etiskt producerade ägg och kött är det enda rätta i en modern värld, för moderna vill vi väl vara eller?

  • Nenna skriver:

    Det smög sig in ett fel ovan. Jag skulle skriva långsamt men rättstavningsfunktionen i min padda bytte ord till lönsamt.