Tuff kamp mot tåliga bakterier

Allt sedan penicillinet utvecklades i mitten av 1900-talet har antibiotika varit ett ovärderligt botemedel mot bakterieorsakade sjukdomar hos både människor och djur. Men årtionden av överutnyttjande och okontrollerade utsläpp i naturen har fått till effekt att flera sjukdomsframkallande bakterier succesivt utvecklat ett skydd mot antibiotika. Och nu sprids dessa bakterier och resistensgener på olika sätt snabbt i samhället och naturen.
Tuff kamp mot tåliga bakterier
MRSA är gula stafylokocker som har utvecklat resistens mot stafylokockpenicillin men även mot andra antibiotika med bredare spektrum. Gula stafylokocker är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner. Foto: NIAID / NIH

Denna utveckling gör att flera tidigare helt ofarliga sjukdomar, som till exempel urinvägsinfektion, plötsligt blir livshotande tillstånd eftersom det inte finns någon verkningsfull medicin. Antibiotikaresistens innebär också stora problem för den avancerade sjukvården. Transplantationer, olika typer av cancerbehandling och operationer blir svåra eller helt omöjliga att genomföra. På många sätt är det en utveckling som kastar oss 100 år bakåt i tiden, då läkare stod hjälplösa inför många ”vanliga” infektioner och dödligheten vid större ingrepp var skrämmande hög.

Ingen enkel lösning

Tyvärr ser experter och forskare ingen enkel lösning. Som vårt samhälle ser ut är ett visst användande av antibiotika en nödvändighet. Något riktigt bra alternativ finns inte. Men ju mer antibiotika vi använder, desto mer ökar resistensen hos bakterier och ju mer verkningslös blir medicinen. Ett tillfälligt stopp av förskrivning av vissa antibiotikatyper stoppar inte heller resistensutvecklingen i stort visar forskningen.

Att ta fram ny antibiotika som biter på resistenta bakterier är både svårt och kostsamt. Eftersom alla typer av ny verkningsfull antibiotika ska användas så lite som möjligt (för att förhindra ytterligare resistensutveckling) är intresset svalt hos den privata läkemedelsindustrin som vill ha avkastning på sina investeringar.

Forskare försöker förstå

Nu uppmärksammas dock problemet allt mer internationellt och mycket händer inom området, inte minst forskningsmässigt. Nya samarbeten skapas och stora resurser satsas för att angripa problemet från olika håll. Forskare försöker förstå hur och var resistens uppstår, hur den sprids och hur den kan begränsas i miljön och samhället. Inom lantbruket undersöker man hur djurhållningen kan förändras så att mindre mängder antibiotika behövs.

Vid sidan av jakten på nya typer av antibiotika letar forskare efter alternativa sätt att angripa bakterier. Här visar det sig att både grodor, skorpioner och de mystiska bakteriofagerna kanske kan komma till vår undsättning.

Allt detta läser du om i Extrakts tema om antibiotikaresistens.

av admin

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.