Så ska regnvatten renas från tungmetaller

Det kallas Rain Garden, eller dagvattenbiofilter, och är en enkel anläggning för att rena och fördröja dagvatten. Forskare försöker nu få tekniken, som redan används i USA och Australien, applicerbar för svenska förhållanden.
Så ska regnvatten renas från tungmetaller
Dagvattenbiofilter i innerstaden av Richmond, Virginia, USA. Dagvatten leds ner i brunnar, s k Rain Gardens, där vattnet långsamt får rinna genom ett jord- och växtfilter. Farliga ämnen tas om hand och regnvattnet leds därefter vidare in i dagvattenledningar.
Godecke Blecken, Luleå tekniska universitet

Godecke Blecken, Luleå tekniska universitet

– Tekniken är egentligen inte så avancerad. Det handlar om en yta med växter och ett filtermaterial bestående av olika jordarter och sand. Genom bio- och geokemiska processer renas sedan dagvattnet av växterna och filtermaterialet, säger Godecke Blecken, forskare vid Luleå tekniska universitet.

 Utmaningarna är fler

Att hitta lösningar för dagvatten blir mer och mer aktuellt. I takt med de klimatförändringar som sker förväntas nederbörden att öka. Den ökade vattenmängden ställer därför större krav på dagvattenhanteringen.

En viktig utmaning är att hitta sätt att rena dagvattnet från föroreningar som exempelvis tungmetaller, näringsämnen och PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten). Idag åker det mesta av dagvattnet genom ledningsnät, utan att renas, direkt ut till våra sjöar och vattendrag. I vissa kommuner används dock dammar och våtmarker som ett sätt att rena vattnet.

Men i och med att städer förtätas behövs fler sätt att hantera dagvattnet. Och enligt Godecke Blecken är en av biofiltrets fördelar just att dessa anläggningar inte behöver ta särskilt stor plats och därför passar i täta områden. Tanken är att anläggningarna integreras i stadsmiljön och exempelvis placeras vid parkeringsplatser, i rondeller eller längs med gator.
– Det är till exempel omöjligt att anlägga en våtmark i Stockholms innerstad. För biofilter krävs dock bara små gröna ytor. De kan också bli ett trevligt inslag i stadsbilden.

Idag åker det mesta av dagvattnet genom ledningsnät, utan att renas, direkt ut till våra sjöar och vattendrag.

 Rätt sorts växter

Rain Gardens är mycket vanliga i Australien och många delstater i USA men har ännu inte fått fäste i Sverige. Detta kan bland annat bero på en osäkerhet för hur metoden ska fungera i vårt nordliga och kalla klimat.

Enligt Godecke Blecken så behöver dock inte minusgrader vara ett problem. Han och hans kollegor undersöker därför nu hur biofilter på bästa sätt kan fungera på våra breddgrader. En av utmaningarna är bland annat att hitta rätt sorts växter.
– I första hand vill vi ringa in de växter som klarar ett svenskt klimat och som tål både torra och fuktiga förhållanden. Det är då olika grässorter, som exempelvis starr- och tågarter, som vanligtvis växer i våtmarker eller på myrar, som är aktuella. Nästa steg blir att undersöka om växtvalet spelar någon roll, om det är skillnad i hur växterna exempelvis tar upp föroreningar. Sedan är det ju alltid roligt om vi kan välja växter som också ser trevliga ut.

Renar lösta metaller

En annan fördel som Godecke Blecken ser med biofilter är att reningen av lösta metaller fungerar bättre än vad det gör i exempelvis en damm eller våtmark. Lösta metaller är särskilt skadliga då de är biotillgängliga. Speciellt höga halter av lösta metaller får vi bland annat under vinterhalvåret då vi saltar våra vägar. Salt har nämligen den effekten att göra bundna metaller lösa.
– I biofilteranläggningar så absorberas de lösta metallerna av filtermaterialet. Filtermaterialet måste så klart bytas ut då och då, som för alla anläggningar krävs underhåll, annars funkar det inte, säger Godecke Blecken.

Men att biofilter behöver underhållas mer än andra dagvattenanläggningar tror han inte. Han anser heller inte att anläggningen behöver vara särskilt dyr.
– Filtermaterialet i sig kostar ju inte särskilt mycket, det är egentligen bara jord. Det som kostar är att gräva in- och utlopp för anläggningen, och det är inte dyrare än ledningsnät.

Så funkar biofilter

Så funkar biofilter: Regnvattnet leds ned i ett infiltrationsdike (vegetated swale). I den s k ”ponding zone” sker en tillfällig magasinering av dagvattnet. Vattnet rinner sedan genom filtret där det renas och därefter vidare ut i dagvattennätet.

av Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.