Rena kläder med vanlig skogssvamp

av Anna Liljemalm
Visste du att svampenzym är en given ingrediens i moderna tvättmedel? Nu hoppas forskaren Sara Landvik att svamparna ska få en allt viktigare roll i framtiden.

Svampforskaren Sara Landvik hinner inte ens fram till skogen förrän hon stannar till. Alldeles bredvid promenadstigen har hon fått syn på ett plommonträd. På marken ligger skrumpna gula plommon. Några är angripna av grön mögelsvamp och de allra flesta hade rynkat på näsan och traskat vidare. Inte Sara Landvik.
– Kolla här, vilken läcker! säger hon.

Vi befinner oss i danska Bagsværd och Sara Landvik sätter sig på huk bredvid det grönaste exemplaret hon kan hitta. Hon plockar upp det ludna plommonet från marken och berättar att svampar och bakterier är mästare på att äta sig igenom döda träd, fallna grenar och andra organiska material. Tack vare enzymer kan de bryta sig igenom så gott som allt.

– Samma princip kan tillämpas för att få bort oönskade fläckar på kläder. En svamp som är bra på att bryta ner plommon är i högsta grad intressant i tvättmedel. Just den här svampen innehåller garanterat ett enzym som är effektivt mot plommonfläckar, säger hon.

Mindre mängd kemikalier

Dagens tvättmedel innehåller en rad olika enzymer. Somliga är effektiva mot fruktfläckar, andra angriper proteinet som finns i exempelvis blod- och äggfläckar.

Genom att använda en tiondels tesked svampenzymer kan mängden kemikalier och palmolja i tvättmedel reduceras med hälften. Dessutom kan enzymerna sänka energikonsumtionen i världen eftersom många fungerar lika bra i kallare vatten.

Sara Landvik är både stolt och glad att få bistå i den bioteknologiska kampen att få fram ett miljövänligare tvättmedel, men för att det hela ska få global effekt krävs också att man förändrar människors tvättvanor.
– Många tvättar i 60 grader av gammal vana. Det är synd, för dagens tvättmedel är inte beroende av höga temperaturer för att vara effektiva, säger hon.

Sara Landvik

När Sara Landvik började studera botanik och artkunskap i Umeå tyckte hon inledningsvis att svampar var rätt tråkiga. ”De andra arterna hade varit flotta växter och roliga mossor. Svampar var små, bruna och fula. Allt det där vände när jag insåg hur mycket bra man kan använda svampar till. Nu skulle jag inte kunna jobba med något annat” säger hon. Foto: Linn Bergbrant

Många användningsområden

Sara Landvik packar noga med sig det gröngula plommonet i en plastlåda. Sedan tar hon täten vidare in i skogen. Det susar i trädkronorna. I bakgrunden hör vi också ett dovt buller från bilarna på Hillerødmotorvejen.

För 18 år sedan flyttade Sara Landvik från Umeå till Köpenhamn för att få jobba med sitt favoritämne svamp på heltid. Att hon hamnade i Danmark är ingen slump. Bioteknikföretaget Novozymes är världens största producent av enzymer och tvättmedel är inte det enda användningsområdet.

Genom att använda en tiondels tesked svampenzymer kan mängden kemikalier och palmolja i tvättmedel reduceras med hälften.

Pappersmasseindustrin använder enzymer för att bleka pappersmassan så att mängden blekmedel kraftigt kan reduceras. Även brödproducenter har ögonen på enzymer. Emulgeringsmedel kan helt ersättas med enzymer som naturligt gör att brödet får större volym och blir mer lätthanterligt. Till och med juice- och vinindustrin använder enzymer.

Sara Landvik lyfter också fram textilindustrin:
– Det är en av världens mest förorenade industrier. Stentvättade jeans tvättades förr med pimpsten och kemikalier. Nu använder man enzymer i stället. De är helt biologiskt nedbrytbara och tyget riskerar heller inte att gå sönder som förr, säger hon.

Ständigt på jakt efter nya enzymer

Sara Landvik böjer sig ner och plockar upp en brun och tanig svamp. Några tickor och ett eklöv med tillhörande oidentifierbar svamp får också följa med. Det dröjer inte länge förrän vi plockat på oss ett tiotal olika sorter.
– Det är ingen vanlig svampkorg kanske, men det är så här det brukar se ut! säger hon.

– Vi har en av världens största samlingar av svampar och bakterier, men vi vet aldrig vad vi kommer att behöva i framtiden.

Sara Landvik doftar på den sista lilla krabaten och blundar. Kort därpå beskriver hon doften som honungsaktig. En annan svamp visar sig i stället dofta mer åt rättikahållet.
– Jag har bra doftminne. Min närmaste kollega är tvärtom, hon använder mest synen, men vad svamparna heter är ofta svårt att avgöra ute på fält. Är vi osäkra på om vi redan har samlat in en svamp så tar vi med den för säkerhets skull, säger hon.

Sara Landvik beskriver biodiversitet som nyckeln till allt. Forskarna är ständigt på jakt efter nya enzymer. Samtliga mikroorganismer lagras i en stor stamsamling som just nu innehåller 45 000 stammar svampar och bakterier.
– Vi har en av världens största samlingar av svampar och bakterier, men vi vet aldrig vad vi kommer att behöva i framtiden. Vi samlar på oss allt vi kommer över. Stamsamlingen är hjärtat i verksamheten. Vill ni se?

svavelticka

Den del av svampen som sticker upp ur jorden bara är en bråkdel av svampen. Allt utom fruktkroppen gömmer sig långt ner i jorden. Sara Landvik jämför det med ett äppelträd. Det vi ser är äpplet. Resten är själva äppelträdet. Foto: Linn Bergbrant

Drömmer om att lösa plastproblematiken

En timme senare står Sara Landvik framför den speciella stamsamlingsfrysen i labbet. Säkerheten visar sig vara rigorös. För att över huvud taget komma in i rummet krävs både nyckel och passerkort.

Sara Landvik sätter på sig ett par handskar innan hon öppnar fryslocket. Ett moln av vitt stiger genast till taket. Det är flytande kväve, cirka 180 minusgrader kallt. Först när det vita molnet avlägsnat sig går det att ana att det ligger någonting i botten.

– Min dröm är att vi i framtiden ska kunna använda svampenzymer i kampen mot plastproblemet.

Hon berättar att samtliga svampar och bakterier också lagras ihop med exempelvis gps-koordinater. Tanken är att forskare även om 50 eller 100 år ska hitta all information de behöver.

Sara Landvik konstaterar att enzymerna ständigt får nya användningsområden och hon har stora förhoppningar.
– Min dröm är att vi i framtiden ska kunna använda svampenzymer i kampen mot plastproblemet. Tänk om vi kunde hälla ut svampenzym i havet och bli av med all mikroplast. Det vore fantastiskt, säger hon.

av Anna Liljemalm

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.