Mer kemikalieforskning behövs

Nödvändigt med fokus på både hälsoeffekter och åtgärder

av Andreas Nilsson
Vetenskapliga rön om riskerna med PCB, flamskyddsmedel och andra miljögifter har varit centrala i svenska framgångar för att få igenom internationella beslut om åtgärder. Motsvarande kunskaper om dagens föroreningar är viktiga i förhandlingar inom EU och på global nivå.
Nödvändigt med fokus på både hälsoeffekter och åtgärder
Forskning om vilka ämnen som har oönskade effekter, hur de sprids i miljön och vilka källor som finns är basen för effektiva åtgärder och grön kemi, säger Jan Hammar på Kemikalieinspektionen. Foto: Jerker Lokrantz / Azote

– Grundläggande kunskaper som pekar ut på vilket sätt ämnen är farliga och vid vilka nivåer samt om det finns eventuella riskgrupper behövs för att vi ska kunna visa på samhällskostnader och ställa det mot kostnaden för olika åtgärder, säger Jan Hammar, ställföreträdande generaldirektör för Kemikalieinspektionen.

Viktiga forskningsområden

Några konkreta forskningsområden som pekats ut som extra viktiga är hormonpåverkade ämnen och dess egenskaper samt effekter av nanopartiklar. Att lyckas förstå kombinationseffekter av många ämnen är en annan stor utmaning där det fortfarande saknas grundläggande kunskaper.

Jan Hammar, ställföreträdande generaldirektör på Kemikalieinspektionen. Foto: Anette Andersson

Jan Hammar, stf. GD på KemI. Foto: Anette Andersson

Kemikalieinspektionen föreslog därför nyligen att regeringen ska satsa 90 miljoner kronor på miljötoxikologisk forskning de närmaste åren och skapa ett nationellt centrum inom området. Bakgrunden är förutom de ökade kunskapsbehoven att forskningen har blivit mer komplex. Till exempel krävs ofta dyr och avancerad utrustning för att kunna hitta och analysera nya miljöföroreningar.

Forskning om åtgärder

Miljömålsberedningen lämnade i somras sin strategi för att nå miljömålet Giftfri miljö till regeringen. Strategin vill se mer fokus på forskning om åtgärder och lyfter fram att det även finns stor potential för innovationer som kan öka takten i utfasningen av oönskade ämnen och öppna nya affärsmöjligheter.

En väg framåt är att utforma kemikalier och industriprocesser så att de påverkar miljön så lite som möjligt, något som brukar samlas under begreppet grön kemi, ett område beredningen även vill att regeringen tar fram en strategi för.

– Samlar vi krafterna och får forskare att arbeta tillsammans med industrin har Sverige goda möjligheter att ta en ledande position inom det här växande området. Nya lösningar inom grön kemi gör det möjligt att både nå mål inom kemikaliepolitiken och innovationspolitiken, förklarar Marie Uhrwing, huvudsekreterare i Miljömålsberedningen.

Styrmedel behövs

Marie Uhrwing lyfter också fram att det behövs mer forskning om effektiva styrmedel i arbetet för en giftfri miljö.

– Idag kan vi vara säkra på vad vi vill uppnå, till exempel att fasa ut ett farligt ämne. Utmaningen är att veta vilken väg vi ska ta och hur lagar eller andra insatser ska utformas som bidrar till arbetet på ett så effektivt sätt som möjligt.

Jan Hammar ser också gärna mer forskning kring grön kemi och åtgärder, men varnar för att det inte får ske på bekostnad av den grundläggande forskningen om ämnens hälso- och miljöeffekter.

– Områdena behöver ses i ett sammanhang, annars leder en sådan satsning fel. Forskning om vilka ämnen som har oönskade effekter, hur de sprids i miljön och vilka källor som finns är basen för effektiva åtgärder och grön kemi.

av Andreas Nilsson

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.