Kvinnor och män påverkas olika av miljögifter

av Birgitta Johansson
Män och kvinnor påverkas olika av miljögifter och ofta är kvinnan det starkare könet. Miljögifterna är i första hand ett hot mot fertilitet, foster och småbarn. Det är några av de slutsatser som framkom när forskningssatsningen ”Miljögifter och könsskillnader” hade sitt slutseminarium den 22 november 2012.
Kvinnor och män påverkas olika av miljögifter Exponering för miljögifter tidigt i livet har betydelse för utvecklingen senare i livet hos kvinnor och män.Illustration: Design_AIGA.

Under seminariet fick de forskare som varit en del av Formas riktade satsning ”Miljögifter och könsskillnader” chansen att träffa varandra och representanter från olika myndigheter för att diskutera forskningsresultaten och hur de kan komma till praktisk användning i samhället.

En mängd projekt med olika inriktningar (se sammanställning i slutet av artikeln) presenterades under dagen. Den övergripande slutsatsen är att det finns stora kunskapsluckor inom området miljögifter och könsskillnader, men att män och kvinnor i flera fall påverkas olika.

Efterlyster systematik

Magnus Svartengren på Arbetsmiljöverket sa att forskningen om miljögifter och könsskillnader i dag är i sin linda och komplex. Han efterlyste mer systematik. Behöver vi olika regler för män och kvinnor i arbetslivet med tanke på exempelvis cancereffekter och skador på foster?

– Det är bra att lyfta skillnaderna mellan könen och försöka förstå mekanismerna, sa han. Sedan är det arbetsgivarna som ska göra riskvärderingen, eventuellt med stöd av företagshälsovård eller andra experter. I dag har de inte mycket underlag, så större systematik i forskningen vore bra. I vilka arbetssituationer finns det skäl att beakta kön?

Det finns inga genvägar

Kunskapen om miljögifter och könsskillnader är tyvärr fragmentarisk och måste vara det, sa Ingvar Bergdahl, Umeå universitet.

– Förut tänkte vi slentrianmässigt att pojkar är mer känsliga än flickor och kvinnor mer känsliga än män. Men det finns inga enkla sanningar. Vi måste karakterisera eventuella könsskiljande effekter för varje ämne – plocka ämne för ämne och effekt för effekt. Vi forskare har en blomstrande framtid när det gäller kunskapsutveckling på det här området.

Övre raden, från vänster: Ingvar Brandt, Uppsala universitet, Karin Edoff, Karolinska Institutet, Stefan Spulber, Karolinska Institutet, Per Eriksson, Uppsala universitet, Ulla Stenius, Karolinska Institutet. Nedre raden från vänster: Agneta Åkesson, Karolinska Institutet, Magnus Svartengren, Arbetsmiljöverket, Ingvar Bergdahl, Umeå universitet, Marie Vahter, Karolinska Institutet, Anna Beronius, Karolinska Institutet.

Övre raden, från vänster: Ingvar Brandt, Uppsala universitet, Karin Edoff, Karolinska Institutet, Stefan Spulber, Karolinska Institutet, Per Eriksson, Uppsala universitet, Ulla Stenius, Karolinska Institutet.
Nedre raden från vänster: Agneta Åkesson, Karolinska Institutet, Magnus Svartengren, Arbetsmiljöverket, Ingvar Bergdahl, Umeå universitet, Marie Vahter, Karolinska Institutet, Anna Beronius, Karolinska Institutet.

Ta hänsyn till kön vid riskbedömning

Forskarna var överens om att kriteriedokument för riskbedömning i fortsättningen måste ta upp könsskillnader, och att det måste ingå mer studier av mekanismer i kriterierna. Det är svårt att jämföra män och kvinnor bara utifrån epidemiologiska studier, enligt Marie Vahter på Karolinska Institutet.

– För att stödja fynd i epidemiologiska studier behövs det ofta även toxikologiska undersökningar för att få kunskap om mekanismer som kan förklara de samband man ser. Vi kommer att behöva en stark toxikologisk forskning i framtiden. Vi måste absolut bli medvetna om vikten av att undersöka hur könet kan påverka känsligheten för kemikalier, och inte bara justera för kön som vi brukar göra i epidemiologiska studier.

– Vi vet mycket mer i dag än år 2007 när Kemikalieinspektionen presenterade en kunskapssammanställning om kemikalier och könsskillnader. Sedan dess har det blivit mer fokus på frågan, bland annat genom Formas riktade satsning. Vi vet till exempel att exponering tidigt i livet har betydelse för vad som händer senare i livet hos män och kvinnor, sa Marie Vahter.

Nedan följer en genomgång av projektresultat som presenterades vid seminariet:

DDE i bröstmjölk – riskfaktor för manlig fertilitet

Hur stor är risken för hormonstörning hos bröstuppfödda barn till mödrar med hög exponering av DDE? DDE är en nedbrytningsprodukt av DDT och uppmäts fortfarande i högre koncentrationer i människans vävnader än alla andra persistenta organiska föreningar (POP). Hos däggdjur omvandlas DDE till en metylsulfon som finns kvar mycket länge i fett, blod och modersmjölk. Metylsulfonen är mycket giftig för binjurarna.

– Hos griskultingar har vi sett en massiv överföring av metylsulfonen via mjölken så att ungarna har högre koncentration än suggan, sa Ingvar Brandt, Uppsala universitet. Nu har vi även påvisat testikeleffekt hos nyfödda grisar, och det talar för att metylsulfonen kan framkalla en könsberoende hormonstörning. Den kroniska effekten av DDE och metylsulfonen bör därför riskbedömas också med hänsyn till hanlig fertilitet och inte bara med tanke på binjurefunktion.

Metylkvicksilver ger deprimerade hanar

Sandra Ceccatelli, Karolinska Institutet, leder ett projekt som med hjälp av cellodlingar och försök på möss har visat att hanar är mer känsliga än honor för metylkvicksilver under nervsystemets utveckling. Forskarna har också sett att exponerade nervstamceller genomgår epigenetiska förändringar. Metylkvicksilver kan vi få i oss via till exempel fisk.

– Exponering under fosterstadiet eller via bröstmjölk ledde till nedsättning av inlärningsförmågan och depressionsliknande beteende hos mushanar medan honorna var opåverkade, sa forskaren Stefan Spulber.

– Vi fann också att nervstamceller hos hanmöss var mer känsliga för metylkvicksilver än motsvarande celler från honmöss, sa forskaren Karin Edoff. Liknande resultat fick vi för nervstamceller från människofoster av olika kön. Nybildning av nervceller i hippocampus i hjärnan spelar en viktig roll vid depression. Vi har sett att metylkvicksilverxponering under fosterstadiet leder till minskat antal celler som delar sig i hippocampus hos vuxna möss.

Hjärnans tidiga utveckling – hondjur och handjur lika känsliga

När Per Eriksson, Uppsala universitet, exponerade möss för vissa organiska miljögifter under nyföddhetsperioden så orsakade det beteendestörningar som hyperaktivitet och sämre inlärningsförmåga ungefär lika mycket för han- och hondjur. Det här är särskilt intressant i en tid då allt fler får diagnosen ADHD eller autism.

– Det finns en kritisk period, ”ett fönster”, under nyföddhetsperioden då bestående störningar på nervsystemet kan framkallas, störningar som kan förvärras med åren, sa Per Eriksson. Om hjärnan påverkas av miljögifter, läkemedel eller joniserande strålning under den perioden blir den mer sårbar för miljögifter i vuxen ålder.

Arsenik – farligt för både kvinnor och män på olika sätt

Marie Vahter, Karolinska Institutet, studerar hälsoeffekter av arsenik i Bangladesh, och har sett att män lättare får hudförändringar och hudcancer än kvinnor. Förklaringen är att kvinnor har effektivare metylering av arsenik i levern och därför är bättre på att avgifta arsenik.

– När det gäller påverkan av arsenik på hjärnans utveckling verkar könsskillnaderna vara de motsatta, sa Marie Vahter. Fem år gamla flickor uppvisade större risk än pojkar att få påverkan av arsenik i form av lägre IQ. Det gällde vid exponering under både fosterstadiet och barnaåren. Liknande resultat har nyligen visats när det gäller mangan. Flickors nervsystem verkar vara känsligare än pojkars för höga halter mangan i dricksvatten.

Män får lättare cancer av miljögifter

Könshormoner kan samverka med carcinogena ämnen, något som studeras i Ulla Stenius projekt på Karolinska Institutet. Cirka 500 kemikalier har testats på råttor av en federal myndighet (NTP) i USA. Hanar fick 69 procent fler tumörer än honorna.

– Internationell statistik har visat att risken att få cancer är högre bland män än bland kvinnor, och att förhöjningen bland män är ungefär lika stor som hos råtthanar i NTP-studierna, sa Ulla Stenius. Bukspottkörtelcancer hörde till de tumörer som dominerade mest bland råtthanar. Kemikalierna ökade inflammationsfaktorn ATX, som kan samverka med testosteron.

Kadmium bidrar till könsrelaterad cancer

Agneta Åkesson, Karolinska Institutet, har undersökt sambandet mellan kadmiumexponering och risk för bröst- och prostatacancer hos 100 000 svenska kvinnor och män.

– Exponering för kadmium via kosten kan spela en roll vid utveckling av bröst-, livmoder- och prostatacancer, sa Agneta Åkesson. Det verkar som om kadmium kan samverka med könshormoner. Från ett folkhälsoperspektiv är det här viktig kunskap med tanke på den pågående diskussionen om vilka nivåer av kadmium vi ska acceptera i miljön.

Otydliga könsskillnader för hjärt-kärlsjukdomar

När det gäller uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomar har varken Ingvar Bergdahl i Umeå eller Lars Lind i Uppsala sett några tydliga könsskillnader. I Umeå har forskarna tittat på fiskintag som kan vara både nyttigt och skadligt. I Uppsala har man undersökt POP-föreningar i förhållande till bukfetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar, och man har sett könsskillnader när det gäller nivåer men inte när det gäller sjukdomsutfall (se separat artikel).

av Birgitta Johansson

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Kvinnor och män påverkas olika av miljögifter Exponering för miljögifter tidigt i livet har betydelse för utvecklingen senare i livet hos kvinnor och män.Illustration: Design_AIGA.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.