Idag, tisdag, firas Världsmiljödagen, ett initiativ som en dag varje år uppmärksammar olika miljöproblem. Årets tema är plastföroreningar, ett allt större problem globalt.

Världsmiljödagen anordnas varje år för att uppmärksamma miljöproblem runt om i världen. Initiativet kommer från FN som vill uppmana alla, från individer till stater, organisationer och företag att bidra i kampen mot föroreningar och utsläpp. Årets världsmiljötema är ”stoppa plastföroreningar”, vilket är en brinnande aktuell fråga då många studier de senaste åren uppmärksammat plastens spridning i miljön, inte minst i havsmiljön.
Ellen Palm

Ellen Palm, forskare, Lunds universitet.

I en kartläggning av plastsystemet, som publicerades i mars i år, fastslår plastforskarna Ellen Palm och Eva Svensson Myrin vid Lunds universitet att upp till åtta procent av olje- och gasproduktionen används för plasttillverkning. Plasten används till stor del inom elektronik och bygg- och bilindustri, men största delen, 40 procent, står förpackningsindustrin för. – Idag vet man inte riktigt hur mycket plast som sprids och vilka effekter det ger. Vissa saker vet man, som att plast exempelvis kan täppa igen vattensystem, vilket bland annat bidragit till översvämningar i Bangladesh, säger Ellen Palm. – Det verkar finnas större spridning av plast i miljön än vi trott från början, det kommer ständigt överraskande nyheter.

Mer forskning behövs

Nyligen släpptes en studie från universitetet i Bern som visar att till och med de mest avlägsna delarna av alperna är förorenade av mikroplaster. – Upptäckterna är oroande. Exempelvis indikerar nya studier att mikroplaster i jorden kan skada och till och med döda jordmaskar i marken, säger Michael Scheurer vid Geografiska institutet i Bern och forskaren bakom studien, till The Guardian.
– Det verkar finnas större spridning av plast i miljön än vi trott från början, det kommer ständigt överraskande nyheter.
Att djurlivet påverkas av plasten är belagt även om kunskapsbristen fortfarande är stor. Bland annat finns det misstankar om att fåglar och fiskar runt svenska sjöar löper risk att få i sig plastbitar, men än så länge behövs mer forskning för att dra slutsatser kring effekterna. – Det är stor kunskapsbrist om hur plasten påverkar hälsan, men vi har sett att den kan ge hormonförändringar i fiskar och att den äts av vissa djur. Då vi kan ana att den har stora effekter för både miljö och hälsa bör vi använda oss av försiktighetsprincipen och kontrollera spridningen, säger Ellen Palm.

Ny strategi för plastförpackningar

I Sverige har plastföroreningar i Östersjön och på Västkusten varit stora ämnen såväl politiskt som forskningsmässigt. Rapporterna har bland annat handlat om nedskräpning, som att man årligen kan hitta 3600 föremål skräp per 100 meter på Bohusläns stränder och att bildäck varje år bidrar till att sprida tusentals ton mikroplaster i miljön. Kunskapen har lett till att såväl regeringen som EU tagit beslut för att minska plastföroreningarna. Unionen har lanserat sin första strategi för plast, vilket EU-kommissionen kallar ”en del i övergången mot en mer cirkulär ekonomi”. Strategin innebär bland annat att alla plastförpackningar inom EU ska vara återvinningsbara år 2030, och att konsumtionen av engångsprodukter i plast ska begränsas. [nyhetsbrev]

Återvinning och beteendeförändring

Under Världsmiljödagen föreslår FN att företag, organisationer, stater och individer ska bidra till minskade plastföroreningar genom att hitta sätt för att stoppa dem, som att organisera event med utgångspunkten att Reducera, Återanvända och Återvinna (Reduce, Reuse, Recycle). – Tipsen är bra utifrån ett individperspektiv, att reducera och återvinna är viktigt. Ur ett större perspektiv är det viktigt att begränsa hur många sorter plast som används för att underlätta återvinning, säger Ellen Palm. – Insamlings- och återvinningssystem är ett första steg, men det ligger också mycket i normförändring och att man inte tillåter att folk skräpar ner. Jag tycker att jag ser folk slänga fimpar, kvitton och tuggummin på gatan, och här krävs en beteendeförändring, tillägger hon.

Även positiva effekter

Enligt Ellen Palm är det också viktigt att prata om vilken sorts plast som används, om den är fossil eller ickefossil, vilket hon tycker sällan lyfts i debatten. Men hon vill också lyfta att plasten även har positiva effekter för såväl hälsa som miljö. – Det finns många problem, men man ska inte alltid tänka att all plast är dålig. Förpackningar kan innebära att mat håller sig längre, vilket bland annat kan bidra till bättre hälsa och minskat svinn. Sedan får vi inte glömma att plasten inom läkemedelssektorn inneburit många räddade liv, säger hon.

Plastpåsens historia

1933 skapades Polyethylene, den vanligaste plasten, av misstag i engelska Northwich. I början användes det i hemlighet av britterna under andra världskriget. 1965 Polyethylene-plastpåsen patenteras av det svenska företaget Celloplast. Designern var Sten Gustaf Thulin. 1979 Plastpåsen stod för 80 procent av marknaden i Europa och introduceras nu i större skala i USA. 1982 Två av de största supermarket-kedjorna i USA byter till plastpåsar. Många följer efter, och i slutet av decenniet har plastpåsar nästan helt ersatt papper runtom i världen. 1997 Sjömannen och forskaren Charles Moore upptäcker ”Det Stora stillahavssopområdet”, där mycket plast samlas och hotar det marina livet. 2002 Bangladesh blir det första landet i världen att förbjuda tunna plastpåsar efter att det visat sig att de spelat stor roll i att täppa till avloppssystem under en katastrofal översvämning. 2011 En miljon plastpåsar konsumeras varje minut globalt. 2017 Kenya förbjuder plastpåsar och ansluter sig till mer än två dussin länder som infört förbud eller skatter för att minska plastpåseanvändningen. 2018 #BeatPlasticPollution, stoppa plastföroreningar, väljs som tema för Världsmiljödagen.


Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Borde man inte försöka ”märka” plasten, så man kan identifiera ursprunget till plastrester i naturen? Kanske det går med små mängder isotoper? Kan börja omkring ett ”litet” vatten.
    Jag tror bara någon procent av plasten ”i naturen” kommer från att sådana som jag inte hanterat plastavfall som man ska (det händer t ex att plastpåsar blåser bort). Jag tror således huvudproblemet inte ligger i ”nonchalant nedskräpning”.