Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan har kartlagt bakteriefloran i älgmagen och funnit hittills outforskade mikrober och enzymer som kan bryta ner svårsmälta växtdelar. Bakteriefloran hoppas man ska kunna bidra till effektivare framtagning av nya biobränslen.

För att bioetanol baserad på cellulosa från t ex halm och trä (så kallad lignocellulosa) ska kunna konkurrera med fossila bränslen ekonomiskt, måste det enzymatiska nedbrytningssteget bli billigare och effektivare. Forskarna tror att älgmagen, och dess inre myller av magbakterier, kan bidra till en sådan utveckling. – Vi hoppas att vår studie ska hitta effektivare enzymer för nedbrytning eftersom älgvåmmen är en miljö där vi vet att effektiv nedbrytning pågår, säger Henrik Aspeborg, en av forskarna och verksam vid skolan för bioteknologi vid KTH, i ett pressmeddelande. Den internationella forskargruppen som leds från KTH har hittills lyckats kartlägga arvsmassan av nästan hundra olika typer av bakterier i älgvåmmen genom att använda en metod som kallas metagenomik. Fördelen med metoden är att även mikroorganismer som inte går att odla på laboratoriet kan identifieras och sekvensbestämmas. – Vi har hittat många bakterier i våmmen som tillhör tidigare outforskade släkten och arter. Förmodligen har de förblivit outforskade just därför att de inte kunnat odlas, säger Henrik Aspeborg. Forskarna vill gärna bidra till omställningen till en biobaserad ekonomi och hoppas få forskningsanslag för fortsatta studier. – Det finns säkerligen ett stort antal enzymer med kommersiell bioteknologisk potential bland alla de som identifierats i älgvåmmen, säger Henrik Aspeborg.