Delningsekonomin på frammarsch – men är den hållbar?

av Isadora Spoerer
Delningsekonomin framställs ofta som ett hållbarare konsumtionsalternativ. Men är det verkligen så? Forskare vid forskningsinstitutet IZA i Tyskland har i en artikel visat på att delningsekonomin inte nödvändigtvis leder till lägre miljöpåverkan – i vissa fall leder den till och med till högre miljöbelastning.
Delningsekonomin på frammarsch – men är den hållbar?
Forskare har studerat hur delningstjänsten Uber har påverkat taximarknaden i New York, sedan starten 2011 har antalet taxiresor ökat markant. Foto: Mariusz Prusaczyk/Mostphotos

Delningsekonomins framväxt har varit explosionsartad. På bara några få år har delningsplattformar som Airbnb gått från ett fåtal användare till att i dagsläget ha 60 miljoner användare i 191 länder.

Flera studier gjorda av bland annat det multinationella revisionsföretag PwC förutspår att delningsekonomin kommer få en betydande inverkan på den globala ekonomin.

Delandet blir det nya ägandet och genom effektivare resursanvändning banar man väg för en smartare och miljövänligare konsumtion.

Den totala miljöbelastningen stiger

Alexander Spermann vid Zukunft der Arbeit (IZA).

Alexander Spermann vid Zukunft der Arbeit (IZA).

Men stämmer detta? Är delningsekonomin verkligen hållbar ur miljösynpunkt?

Forskarna Werner Eichhorst och Alexander Sperman vid forskningsinstitutet Zukunft der Arbeit (IZA) i Bonn har i en uppmärksammad artikel visat på att delningsekonomi inte nödvändigtvis leder till minskad miljöpåverkan.

Det kan tyckas motsägelsefullt, då delningsekonomin bygger på principen om effektivare resursanvändning.

Förklaringen ligger enligt Eichhorst och Spermann i att delningsplattformar som Uber och Airbnb inte bara gör det enklare att använda befintliga resurser utan även billigare, något som i sin tur öppnar upp marknaden för nya konsumenter.

– När Uber gör det billigare att åka taxi väljer fler att åka taxi. Därmed stiger den totala miljöbelastningen eftersom fler taxiresor görs, säger Alexander Spermann.

Rekyleffekten vanligare vid delningstjänster

I studien har Eichhorst och Spermann bland annat tittat på hur Uber påverkat taximarknaden i New York. Sedan starten 2011 har antalet taxiresor ökat markant. I juni 2013 uppmätes 14, 8 miljoner taxiresor i New York.

Två år senare hade antalet resor stigit till 17,5 miljoner, en ökning på 18 procent och detta är enligt Spermann inte unikt för Uber.
– När tjänster som Airbnb sänker boendekostnaderna kan fler kosta på sig att resa. Vilket leder till fler flygresor och transporter och en ökad miljöpåverkan.

– När Uber gör det billigare att åka taxi väljer fler att åka taxi. Därmed stiger den totala miljöbelastningen eftersom fler taxiresor görs.

Fenomenet som Spermann beskriver kallas för rekyleffekten. Den är i sig inte unik för delningsekonomin utan förekommer även i andra typer av effektiviseringar. Men enligt Spermann är rekyleffekten vanligare i samband med vinstdrivna delningstjänster.

– Det är framförallt vinstdrivna tjänster inom delningsekonomin, som Uber och Airbnb, som orsakar dessa rekyleffekter, eftersom de kan erbjuda befintliga tjänster till ett billigare pris, säger Alexander Spermann.

Transporterna måste bli miljövänligare

Karin Bradley, KTH. Foto: José Figueroa

Karin Bradley, KTH. Foto: José Figueroa

Karin Bradley är forskare på Institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH. Hon har under de senaste åren ägnat en stor del av sin forskning åt delningsekonomi.

Hon tror att risken för rekyleffekter även finns här i Sverige men då delningsekonomin ännu befinner sig i ett tidigt skede är effekterna begränsade.

– Rekyleffekterna är inte lika tydliga i Sverige som i länder där användningen är mer utbredd, säger Karin Bradley.

Spermann tror att politiska styrmedel och ekonomiska incitament kan göra mycket för att motverka delningsekonomins negativa miljöpåverkan.

Men han varnar samtidigt för att reglera delningsekonomin för hårt. Det är delningsekonomins negativa effekter man bör komma åt inte delningsekonomin som sådan.

– Avgörande är att transporterna blir miljövänligare och effektivare, säger Alexander Spermann.

Vissa effekter svårare att reglera bort

En väg ditt kan enligt Spermann vara att lagstifta om krav på elbilar för verksamheter som Uber och effektivisera resorna så att resenärer som ska åt samma håll delar på en bil.

Han ställer sig även positiv till de lagändringar som flera städer i Tyskland gjort där man begränsat möjligheterna att hyra ut lägenheter genom plattformar som Airbnb.

Karin Bradley håller med om att politiska styrmedel som utbyggnation av kollektivtrafiken och cykelbanor kan minska rekyleffekterna. Men hon påpekar samtidigt att det finns en annan typ av rekyleffekter som är svårare att reglera bort.

– Risken finns att de pengar som en bilist fått när hen säljer sin bil och börjar nyttja kollektivtrafik, används till att åka på längre flygresor. Denna senare typ av rekyleffekter är svårare att komma åt, säger Karin Bradley.

Ska delningsekonomin bana väg mot en hållbarare konsumtion är det därför tyvärr fortfarande mycket upp till den enskilde individen att se till att pengarna som sparas in på delningsekonomiska tjänster inte läggs på konsumtion som i sin tur lämnar ett ännu större fotavtryck.

av Isadora Spoerer

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.