Det är inte övermogen frukt som orsakar det största svinnet i matbutiken. Faktum är att butikerna slänger den största mängden frukt och grönt redan vid lastkajen.

Forskare på SLU har under tre år studerat ett antal butiker för att ta reda på vad det är som slängs, och vad det kan ha för betydelse för butikens ekonomi och belastning på miljön. Extrakt fick en pratsund med Ingrid Strid som är projektledare för studien.

Varför slängs det så mycket mat i livsmedelsbutiker?
– Butikssystemet är konstruerat så, hyllorna måste vara välfyllda och se säljande ut. Det viktigaste för butiken är att få in kunder och kunderna vill ha butiker med välfyllda hyllor. Det här är ett samspel mellan konsument och butik. Och ligger man på med stora beställningar så blir det mer osålda varor i slutändan.

Vilken typ av mat är det som slängs?
– Frukt och grönt står för det största svinnet. Det är också mycket köttfärs som slängs, det rör sig om flera hundra kilo per butik och år. Men då säljs det också mycket, så procentmässigt blir svinnet inte så stort.

Ingrid Strid, forskare SLU. Foto: Jenny Svennås-Gillner
Ingrid Strid, forskare SLU. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Frukt och grönt står alltså för det största svinnet, vilka varor handlar det om?
– Banan, paprika och tomat är de varor som vi identifierat som viktiga. Paprika och tomat har till exempel en stor omsättning, en stor mängd svinn och relativt hög miljöbelastning. Därför kan det vara bättre att arbeta med dessa än att lägga tid på att minska svinnet för kålrot där det rör sig om mindre volymer och lägre belastning för miljön.

Den största mängden av frukt och grönt slängs innan maten når butikshyllan, hur kommer det sig?
– Som systemet ser ut idag kan butiken reklamera de varor som man av någon anledning tror kan bli svåra att sälja. Butiken slänger då varorna redan vid leverans från grossisten och behöver inte betala för dessa varor.

Hur kan man komma åt det problemet?
– Ett sätt kan vara att införa kvalitetsklasser. Istället för att reklamera äpplen med prickar så säljer man dem för ett lägre pris.  Men som jag förstått, så är det något som butikerna helst inte vill hålla på med. Kanske är det bättre att hitta en andrahandsmarknad utanför, att grossisten exempelvis säljer vidare äpplena till en producent som tillverkar äppelmos.

Finns det några andra sätt som kan minska svinnet?
– Svinnets moder är inköp. För att få bättre kontroll över inköpen behövs bra beställningsmodeller. Välskötta autoordersystem är ett sätt att minska svinnet. Istället för att en person ska uppskatta och gissa har systemet kontroll på lagersaldo samt hur mycket som säljs.

Vad kan man tänka på som konsument?
– En del butiker sätter ner priset på kött som börjar närma sig bäst före-datum. Att köpa detta kött kan till exempel vara ett sätt för konsumenten att bidra till minskat svinn.

Vad det något i studien som förvånade dig?
– Nja, kanske inte förvånade, men jag fick nu bekräftat att det är ett mycket högt svinn på exotisk frukt. Det är väldigt lite som säljs, frukten har mer ett dekorativt syfte. Men eftersom miljöbelastningen är hög kanske det är bättre att hitta andra sätt att skapa en intressant fruktdisk, istället för att dekorera med rambutan!

Matsvinn

I projektet Minskat matsvinn från livsmedelsbutiker – åtgärder och deras effekter på miljö och ekonomi ville forskarna undersöka hur mycket matsvinn som uppkommer och vad butiken kan göra för att minska det.

Under tre år undersökte forskarna sex Willysbutiker i Uppsala- och Stockholmsområdet. De avdelningar som undersöktes var frukt och grönt, kött, chark, ost och mejeri. I undersökningen kunde man bland annat se att reklamationssvinnet för frukt och grönt var mer än dubbelt så stort som svinnet inne i butiken, 59 ton/butik, år respektive 26 ton/butik, år.

Projektet finansieras inom ramen för Hållbar Butik som är ett samarbete mellan Formas och Handelns Utvecklingsråd.


Cathrine Beijer

Lämna ett svar till Anonym Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Torbjörn Granberg skriver:

    Varför inte sälja ”sämre” äpplen direkt till kunderna som ”mosäpplen/saftäpplen” till lägre pris?

  • Maria Larsson skriver:

    Att inköp har en viktig roll i att minska avfall stämmer väl överens med våra erfarenheter från vården! Alltså ett helt annat område, men där vi också har kunnat konstatera att dåliga system för återkoppling och uppföljning gör att väldigt mycket material slängs i onödan.