Hälsoforskare vet vad vi ska äta för att må bra och miljöforskare har koll på hur vi ska äta för en hållbar utveckling. Men hur ska vi äta för att värna om både hälsa och miljön – samtidigt? Det ska forskare nu ta reda på i ett omfattande tvärvetenskapligt projekt.

Är det någon som har stenkoll på vad vi ska äta för att må bra, så är det Alicja Wolk. Hon etablerade den nutritionsepidemiologiska forskningen i Sverige och blev den första professorn i ämnet 2001.

Hon har också grundat två stora undersökningar som omfattar 110 000 kvinnor och män i Sverige och i dag forskar hon på Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet.

– Genom dessa studier har vi god kunskap om hur svenska folket äter, vi vet också vilken mat som människor mår bra av. Nu ska vi ta reda på hur dessa kostvanor påverkar miljön, säger Alicja Wolk.

Miljöhållbara kostråd

Alicja Wolk
Alicja Wolk, professor vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

De miljöaspekter som ska bedömas är utsläpp av växthusgaser, användning av åkermark och vatten samt ekotoxiska effekter från användning av bekämpningsmedel. För att lyckas med det ska forskare samverka inom en rad olika discipliner – nutrition, epidemiologi, miljömedicin, toxikologi och klimatforskning.

– Det har inte varit helt enkelt att förstå varandra från början, men det är intressant att försöka väva ihop våra discipliner.

Genom projektet, som pågår till 2020, ska forskarna ta reda på vad som är optimal kost – ur både miljö och hälsoperspektiv.

– Tidigare forskningresultat vad gäller mat med hänsyn till miljö och klimat har varit alltför teoretiska, vilket gör dem omöjliga att följa i praktiken. Nu vill vi komma fram till miljöhållbara kostråd baserade på vad folk verkligen äter i Sverige, säger Alicja Wolk.

Den optimala mängden

Det är fortfarande för tidigt att ge några detaljerade beskrivningar av vad miljöhållbar kost borde innehålla, men Alicja Wolk ser redan nu en koppling mellan de befintliga kostråden från Livsmedelsverket och en miljövänlig kost.

– De verkar gå hand i hand. Vi vet att man inte ska äta för mycket rött kött, chark-produkter och att personer som dricker mycket mjölk har en högre dödlighet. Det överensstämmer väl med de rekommendationer som finns ur klimatsynpunkt.

Vi vet att man inte ska äta för mycket rött kött och chark-produkter.

Livsmedelverket rekommenderar i dag att vi inte ska äta mer än ett halvt kilo rött kött per vecka, men Alicja Wolk poängterar att rekommendationen kanske kan behöva finjusteras och bli mer detaljerad i framtiden.

– Det vi ska göra nu är att räkna fram de optimala mängderna av mer specifika livsmedel med hänsyn till hälsa och miljö.

Spräcka myter

I projektet kommer forskarna också att beakta föroreningar i maten.
– Även om det kan finnas till exempel bekämpningsmedel i frukt och grönsaker så överväger nyttan att få i sig dessa livsmedel. Det vi ska ta reda på är den optimala mängden.

Det cirkulerar många olika åsikter om vad som är hälsosam mat.

Kommer ni att spräcka några myter i projektet?
– Det cirkulerar många olika åsikter om vad som är hälsosam mat. En diet som vi redan nu kan säga inte är miljövänlig är LCHF-kost (low carb high fat), eftersom den uppmuntrar till att äta stora mängder kött och charkprodukter och starkt begränsa kolhydrater.

– Miljövänlig och hälsosam växtbaserad kost innehåller mycket komplexa kolhydrater från till exempel fullkornsprodukter, vilket det inte finns utrymme för i LCHF-kost.


Karin Montgomery

Lämna ett svar till Anonym Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Skåningen skriver:

    Håller med Ann-Katrin ovan, om man tror att LCHF betyder stora mängder kött har man missförstått. Det propageras för mycket grönsaker och det varnas för för stora proteinmängder.

  • Rolf skriver:

    Gunnar Rundgren: Den stora ätstörningen

    Tre starka drivkrafter — megatrender — har format vårt livsmedelssystem under de senaste århundradena:

    1) Kommersialiseringen av hela livsmedelssystemet.

    2) Användningen av fossil energi och tillämpad teknik, i form av maskiner eller konstgödsel, för att ersätta levande arbete och processer.

    3) Befolkningsökning och urbanisering.

    Dessa tre megatrender är ömsesidigt förstärkande; på egen hand skulle ingen av dem resultera i de förändringar som vi kan se i dag. Mekaniseringen av jordbruket har lett till att andelen av befolkningen som arbetar i jordbruket har kunnat minska kraftigt och frigjorts för jobb i industri och service. Detta har i sin tur skapat behov av ett storskaligt och flexibelt matdistributionssystem i form av en marknad. Konkurrensen på marknaden driver i sin tur bönderna att ständigt rationalisera och specialisera sig. Och hela systemet drivs av fossila bränslen.

    Marknaden har blivit dirigenten för hela livsmedelssystemet från jord till bord. Men kommersialiseringen av jordbruket får oss att se marken, vattnet och naturen som privat egendom och livet, växterna och djuren som handelsvaror. Marknadssignalerna tar inte hänsyn till ekosystemens hälsa, till arter som hotas av utrotning, till föroreningar eller växthusgasutsläpp. Inte heller till känslorna hos de djur som lider i vår tjänst.

    http://tradgardenjorden.blogspot.se/p/den-stora-atstorningen.html

    Rundgrens forskning och analyser bör vara grundläggande för den kommande forskningen.

  • Christer Sanne skriver:

    Gikt betraktas ibland som en ”vällevnadsjukdom” men på väg att bli en folksjukdom eftersom vi nu kan unna oss så mycket gott men onyttigt som tidigare bara överklassen hade råd med. Det finns kostråd och delvis sammanfaller de. Mindre kött och mycket grönt t ex. Men ibland går de helt isär, t ex att undvika ”sea food”. Borde inte framtidens kostråd också ta hänsyn till risken för gikt?
    Undrar en nybliven giktväktare.

  • Ann-Katrin skriver:

    Mycket talar för LCHF! Det är ökat intag av fett som är det viktiga, inte proteiner (alltså kött). Det går mycket bra att vara laktovegetarian och äta LCHF. Fettet (olja, smör, grädde, avokado, kokosfett, m.m.) ger en mättnadskänsla som gör att vi inte småäter mellan målen. Skyddar mot diabetes 2 och utveckling av övervikt. Grönsaker av alla slag ingår, dock inte så mycket rotfrukter. …

  • Einar Johansson skriver:

    Hejsan!

    Alkohol är ett stark gift det vet vi alla. Och alla fermenterade produkter innehåller alkoholer eller alkoholrester. Är det då inte väsentligt att man redovisar detta i innehållsförteckningen för olika fermenterade produkter?

    Med vänlig hälsning
    Einar Johansson

  • Dag Lindgren skriver:

    Det troligen viktigaste folkhälsoproblemet relaterat till kost i Sverige och världen är övervikt och här hjälper inte råd. Så mest angeläget är forskning om hur man skall få folk att inte äta mer än de behöver med andra metoder än upplysning.
    Om människorna inte åt mer än de behövde skulle det inte bara gagna folkhälsan, utan också klimatet.