Hur klimatförändringar fungerar och vad som orsakar dessa vet forskarna en hel del om vid det här laget. Men hur förändringarna drabbar de människor som lever i de mest påverkade områdena vet vi mindre om, det vill forskare råda bot på i ett nytt projekt.

Befolkningen i inuitsamhällena i norra Alaska ser redan konsekvenserna av klimatförändringar – stigande temperaturer, minskande havsisar och tinande permafrost är några exempel. Nu vill forskare förstå mer om hur dessa samhällen påverkas av denna nya situation.

– Förändringarna sker just nu, de går inte att förneka och de flesta är irreversibla, säger Caroline Schill, forskare vid Kungliga vetenskapsakademin.

Ett socialt perspektiv

Projektet är nyskapande då så kallad tolkande vetenskap - som tolkar människors agerande utifrån deras sammanhang och perspektiv, ska kombineras med beteendevetenskap - där man tolkar agerandet med ett utifrånperspektiv.
– Jag började fundera på vad som skulle hända om dessa olika metoder sammanfördes, det har aldrig gjorts tidigare på det här sättet.

Caroline Schill, forskare vid KVA. Foto: Cecilia Nordstrand

Det var startskottet för projektet Leva med det nya normaladär klimatförändringar ska studeras ur ett socialt perspektiv. Under det första fältarbetet på plats i Alaska ska så kallad photovoice-teknik användas. Det går ut på att lokalbefolkningen fotograferar de miljöförändringar de ser i sin vardag.

– Vi vill förstå hur inuitsamhällena upplever, tolkar och förstår effekterna av ekologiska förändringar. Fokus är förändringar som är viktig för dem, målsättningen är att deltagarna själva ska sprida och använda fotona för att skapa engagemang för hur man påverkas av klimatförändringar och anpassar sig.

Dokumentera förändringar

Deltagarna uppmanas även dokumentera om dessa förändringar får dem att agera annorlunda. Det kan exempelvis handla om att de tvingas använda nya redskap vid jakt på grund av att kusterosion försvårar jakt och fiske.
– Men vi vill vara öppna och inte spekulera alltför mycket i vad vi kommer att få se.

Bilderna kommer att användas som underlag för gruppdiskussioner på plats i Alaska.
– På så sätt kan de utforska och reflektera över förändringarna och de får ett forum för att diskutera detta.

Baserat på de ekologiska förändringar som identifierats under projektets första del, kommer forskarna att titta på hur dessa förändringar påverkar deltagarnas beteende.

– På så sätt kan mänskligt beteende observeras i en "ideal typisk" situation, snarare än att bara fråga människor hur de skulle bete sig i en viss hypotetisk situation.

Serie med korta filmer

Hela projektet kommer också att filmas, tanken är att producera en serie korta filmer med olika syften för exempelvis andra forskare, studenter och deltagarna själva. Projektet kommer också att resultera i en utställning.

Syftet med filmerna och utställningen är att medvetandegöra förändringarna och ge de medverkande personerna en röst. Tanken är att filmen och utställningen ska visas upp på andra platser där man står inför liknande utmaningar som i Alaska.

– Effekterna av ett förändrat klimat kommer att drabba allt fler så att veta mer om hur folk reagerar på dessa förändringar kommer att var viktig kunskap i framtiden, säger Caroline Schill.


Karin Montgomerytext

Lämna ett svar till Dag Lindgren Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Vill svenskar studera vad som kan hända om årstemperaturen stiger mer än två grader behöver de inte åka längre än till norra Norrland, t ex Kiruna. I norra Norrland sker uppvärmningen mer än dubbelt så fort som i världen. Vegetationsperioden har blivit många veckor längre. Glaciärerna drar sig tillbaks. Sveriges högsta punkt ändrades nyligen eftersom toppglaciären sjönk. Men vad det fått för sociala och psykologiska effekter sett från de enskilda människornas synpunkt (separerat från andra ändringar) har knappast studerats.