Utan växter inga människor lyder en enkel ekvation. Ändå får den gröna världen ofta nöja sig med att vara en kuliss till vår egen värld. Nu har forskare tagit hjälp av konstnärer för att komma till rätta med vår blinda fläck.

Bente Eriksen, i dag föreståndare för botaniska trädgården i Lund, har en lång karriär bakom sig som botaniker och taxonom. Människor blinda för växter har hon träffat många av, berättar hon.

– Jag minns en polarforskningsexpedition till Kanada där ett tv-team deltog, när programmet sändes berättade programledaren att här finns överhuvudtaget ingenting och sedan, ”ah där är en ren”. Men herregud tänkte jag, det fanns ju växter, säger Bente Eriksen.

Djupt invecklade i världens ekosystem

Dawn Sanders, Göteborgs universitet. Foto: av Johan Wingborg

Studier från USA har visat att även biologilärare har en tendens att försumma växtvärlden till förmån för djurens rike. Varför har diskuterats ända sedan begreppet växtblindhet lanserades för tjugo år sedan.

Att växter inte har något ansikte som vi kan identifiera oss med är en teori. En annan att den ökade urbaniseringen bidragit till att reducera växter till inredningsdetaljer, mat eller möbler. Tvärtemot de kommunikativa och komplexa organismer de i själva verket är, djupt invecklade i världens ekosystem, berättar Dawn Sanders, docent i didaktik vid Göteborgs universitet.

– Utan växter har vi väldigt lite liv på planeten, säger hon.

Nya vägar in till växternas värld

Bente Eriksen, föreståndare för botaniska trädgården i Lund.

För att råda bot på växtblindheten sjösatte Dawn Sanders tillsammans med Bente Eriksen ett tvärvetenskapligt projekt, med både forskare och konstnärer, som ett sätt att hitta nya vägar in till växternas värld.

– Växter kan ibland upplevas som statiska och därför lättare uppfattas som ting – snarare än levande organismer, säger Dawn Sanders.

Målgruppen blev lärarstudenter.

– Om du har en lärare som tycker växter är ointressanta kan det smitta av sig, så det är viktigt att de bryr sig om växter och kan förmedla vad de gör här i världen, säger hon.

Samlade in favoritväxter

Som ett första steg skickade de ut en enkät och frågade vilka studenternas favoritväxter var. Resultatet förvånade. Till skillnad från många lärarstudenter i USA hade de svenska studenterna en rik repertoar av favoritblommor.

– Något som stack ut var också att många svarade vitsippor, vårens första tecken efter en lång och mörk vinter, säger Dawn Sanders.

Betydelsen av studenternas minne, berättelser och känslor var något de tog med sig när projektet fortsatte. Konstnärerna som deltog skapade tre olika konstverk som ställdes ut för allmänheten i Göteborgs botaniska trädgård. Fröer från alpina växter scannades in med hjälp av ett elektronmikroskop och förstorades. Även ett exemplar av det sällsynta fjädergräset scannades och blev en 14 meter lång avbild.

– Otroligt vacker, likt en teckning. Och när vi såg fröerna i mikroskopet kunde vi se hur mycket skönhet som fanns i något som först såg ut som ett sandkorn, säger Bryndís Snæbjörnsdóttir, en av de medverkande forskarna i projektet.

Berättelser om växternas liv

I ett annat verk väcktes fröerna till liv under växtlampor och bredvid konstverken fick besökarna ta del av trädgårdsmästarens minnen från när de samlades in tillsammans med Bente Eriksens vetenskapliga berättelser om växternas liv.

– Projektet öppnade upp mina ögon för hur otroligt sofistikerade varelser växterna är och hur liten del av livets kedja människan är, säger Bryndís Snæbjörnsdóttir.

Även lärarstudenterna ska ha blivit inspirerade till att tänka på växter på nya sätt, berättar Dawn Sanders. I samband med att de besökte utställningarna spelades deras samtal in och efteråt intervjuades de av forskarna.

– Konstverken gjorde dem nyfikna och fick dem också att tänka på hur de själva var annorlunda i förhållande till växterna, säger Dawn Sanders.

Så ska forskningen användas

Nya verktyg för att se växter arbetas nu fram och en bok med erfarenheterna från projektet håller på att sammanställas.  Sedan ett par månader hänger också det uppförstorade fjädergrässtrået inne på utbildningsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet, nu som en 14 meter hög vävnad – för att studenterna, som Dawn Sanders beskriver det, ska bli ”konfronterade av växtlighet”. Bakom projektet står forskarna Eva Nyberg, Dawn Sanders, Bente Eriksen och konstnärerna Mark Wilson och Bryndís Snæbjörnsdóttir.

växtblindhet

När forskarna James H. Wandersee och Elisabeth E. Schussler lanserade begreppet växtblindhet 1998 definierade de begreppet bland annat som en oförmåga att se eller lägga märke till växter i den miljö man befinner sig; en oförmåga att känna igen viktiga växter för biosfären, att ranka växter som lägre stående djur och därför oviktiga att ta hänsyn till.


Ossian Sandin text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Felicia Fox skriver:

    När jag var barn fick jag lära mig att växter var kvinnornas domän. De samlade, odlade och botade. Djuren var männens domän med jakten som huvudsyssla. Naturligtvis har kvinnors kunskapers andrahandsvärde avgörande betydelse för den blindhet i samhället ni beskriver! Som knorr kan jag berätta att som pensionär håller jag på att lära mig om fåglar och andra djur. Hälsning ff