Svarta sotpartiklar ett ljus i klimatmörkret

Forskare kan nu visa att svarta sotpartiklar starkt bidrar till att jorden blir varmare. Det finns dock anledning att se ljust på saken. Vi har nämligen goda möjligeter att snabbt minska sotet i luften och på så sätt få stora positiva klimateffekter.
Svarta sotpartiklar ett ljus i klimatmörkret
I södra Asien kommer en stor del av atmosfärens sotpartiklar från hushållens vedeldning. Foto: Andre Maslennikov / Azote

Under senare år har forskarna allt mer fått upp ögonen för sotets betydelse för klimatet. Nyligen publicerades en stor sammanställning i Journal of Geophysical Research som visar att sotpartiklar har dubbelt så stor påverkan på den globala uppvärmningen än vad forskarna tidigare trott.

– Det här är ett tungt bidrag till vår kunskapsförståelse som kommer att åka direkt in i nästa rapport från FN:s klimatpanel, säger Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet.

Olika komponenter bidrar

En sak som han tycker är extra intressant med den nya sammanställningen är att om den uppvärmande effekten av sotpartiklar är större än vad man tidigare trott, då måste något annat också vara mer avkylande.

– Vi känner till summan av hur mycket varmare det har blivit på jorden, men frågan är hur mycket olika komponenter har bidragit. Sot har ju faktiskt bidragit hela tiden oavsett vad vi har trott att den haft för effekt, säger han.

Svavelföreningar kyler

Det innebär att om sotpartiklarna har en större uppvärmande effekt kan man ha underskattat hur pass avkylande andra partiklar är. Det är enligt Örjan Gustafsson viktigt att veta för att kunna minska den globala uppvärmningen. Skulle man till exempel stänga ner ett kolkraftverk där man eldar med svavelhaltigt kol så skulle effekten faktiskt kunna bli den motsatta, då svavelpartiklar har en avkylande effekt på klimatet.

– Kanske är det därför bättre att försöka minska sotutsläppen från diesel och bensindriven trafik eftersom dessa bränslen generellt sett innehåller betydligt mindre svavel. Så man ska vara lite smart när man sätter in åtgärdsprogram, inte bara titta på hur mycket som totalt kommer ut från varje utsläppskälla utan även se till vilka partiklar det är som faktiskt släpps ut.

Örjan Gustafsson, professor vid Stockholms universitet.

Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi.

Projekt i Asien

Sedan ett antal år tillbaka arbetar Örjan Gustafsson och hans forskargrupp med ett Formasfinansierat projekt som går ut på att, över stor geografisk skala, fastställa hur stor del av sotpartiklarna som kommer från olika typer av bränslen i de stora utsläppsländerna Indien och Kina.– I södra Asien har vi exempelvis sett att sotpartiklarna främst kommer från biomassaförbränning och vedeldning i hushållen. I östra Asien kommer partiklarna till 80 procent från fossila bränslen, exempelvis från trafik och från de kolbriketter som man använder i hushållen.

Hälsofarliga partiklar

Syftet med projektet är att få fram ett underlag till de internationella initiativ som ska tas för att bekämpa utsläppen av klimatpåverkande partiklar. Till skillnad från koldioxid som finns kvar i atmosfären i flera hundra år har sotpartiklar en mycket kort livslängd på bara några veckor. En minskning skulle därför innebära en mycket snabb effekt på klimatet.

På Maldiverna passerar stora luftpaket från Indien. Forskarna samlar in luftpartiklarna för att ta reda på mer om sotpartiklarnas olika källor. Syftet med projektet är att få fram ett underlag till internationella initiativ för att bekämpa utsläppen av klimatpåverkande sotpartiklar. Foto: Örjan Gustafsson

På Maldiverna passerar stora luftpaket från Indien. Forskarna samlar in luftpartiklarna för att ta reda på mer om sotpartiklarnas olika källor. Foto: Örjan Gustafsson

Förutom att sotutsläppen innebär stora klimateffekter har de en rad konsekvenser för dem som bor där. Den största direkta effekten slår på befolkningens hälsa. Varje år dör hundratusentals människor i Asien av hjärt- och kärlsjukdomar och luftrörsrelaterade sjukdomar.

– Den här bruna luften som lägger sig över Asien dödar människor. Men med ett bättre kunskapsunderlag kommer vi att med relativit få och genomförbara åtgärder rädda många liv.

Läs sammanställning i Journal of Geophysical Research här.

av Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.