Koldioxid gör livet surt för havets invånare

av Per Westergård
Världens hav tar upp stora mängder koldioxid. Det är bra för klimatet eftersom det får jordens temperatur att stiga långsammare. Baksidan är att haven blir surare vilket är ett direkt hot mot skaldjur. Hur hela det marina ekosystemet påverkas är oklart. Ett internationellt forskarteam försöker hitta svaret i Gullmarsfjorden.
Koldioxid gör livet surt för havets invånare
Projektet i Gullmarsfjorden är det största och längsta experiment av klimatförändringarnas påverkan på havens ekosystem som hittills genomförts. Foto: Fredrik Jutfelt

Länge trodde forskarna att den stora vattenvolymen i världshaven var en garant för att de för alltid skulle vara kemiskt stabila. Idag vet man att det inte är så, i samma takt som mängden koldioxid i atmosfären ökar sjunker pH-halten i haven. Redan nu är havsvattnet omkring 30 procent surare än innan industrialismen tog fart.

Leif Andersson, professor vid Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet

Leif Andersson, professor i marin kemi. Foto: Göteborgs universitet

– Fortsätter vi att förbränna fossila bränslen i samma takt som idag kommer havens grundläggande kemi att förändras på ett sätt som saknar motstycke under de senaste årmiljonerna, säger Leif Anderson som är professor i marin kemi på Göteborgs universitet.

Tydligast effekt i kalla hav

Marinbiologer kan redan nu se att haven är påverkade, bland de första som drabbas är djur och växter med skal eller skelett (se artikel här). Allra tydligast är effekterna i kalla hav, som även är de mest biologiskt produktiva, eftersom de tar upp mer koldioxid än varma.

Enligt Leif Anderson kan till exempel fotosyntesen och metallers giftighet komma att påverkas.

Vad alla dessa enskildheter får för konsekvenser för de marina ekosystemen vet inte forskarna idag. Haven är helt enkelt för komplexa för att de ska kunna avgöra vad som kommer att hända om både den kemiska och biologiska balansen rubbas.

I tio provrörsliknande plastsäckar, som var och en rymmer 55 000 liter havsvatten, ska forskarna studera hur marina växter och djurplankton påverkas i en allt surare omgivning. Foto: Gertje König

I tio provrörsliknande plastsäckar, som var och en rymmer 55 000 liter havsvatten, ska forskarna studera hur marina växter och djurplankton påverkas i en allt surare omgivning. Foto: Gertje König

Ett försök att hitta svar på frågan har precis inletts i Gullmarsfjorden. Där ska en internationell forskargrupp under fem månader studera försurningens effekter på havet och dess innevånare. I tio provrörsliknande plastsäckar, som var och en rymmer 55 000 liter havsvatten, ska de studera hur marina växter och djurplankton påverkas i en allt surare omgivning. De kommer även att tillsätta larver av sill och torsk, för att se hur de utvecklas i ett havsvatten som har den pH-halt som förväntas vara det normala om 100 år.

Tvingas ta ett helhetsgrepp

Peter Tiselius, professor vid Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet

Peter Tiselius, professor i djurplanktonekologi. Foto: Göteborgs universitet

Experimentet i Gullmarsfjorden pågår från januari till juni 2013 och är det största och längsta experiment av klimatförändringarnas påverkan på de havens ekosystem som hittills har genomförts.

– En av de saker vi hoppas få större klarhet i är om plankton, som under experimentet hinner med 100-tals generationer, kan anpassa sig till ett lägre pH-värde, säger Peter Tiselius, professor i djurplanktonekologi vid Göteborgs universitet, som även vill lyfta fram en annan fördel med undersökningen.

– Vi som forskar om det marina livet är normalt helt inriktade på enstaka arter och problem. Nu tvingas vi ta ett helhetsgrepp som kan få stor betydelse för att vi ska kunna förstå hur haven som helhet fungerar, säger han.

av Per Westergård

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.