Kan växter gömma sig från uppvärmningen?

av Karin Montgomery
Ett varmare klimat kommer att förändra växternas livsmiljö. Nu kikar en grupp forskare från Stockholm universitet på vilka faktorer som avgör om växterna överlever det nya klimatet.

Caroline Greiser, forskarstudent vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik
vid Stockholms universitet, använder speciella loggrar för att mäta lokala temperaturen i skogen.

Hon och hennes kollegor befinner sig i ett skogsområde vid den biologiska norrlandsgränsen, Limes Norrlandicus, den klimatologiska gränszonen mellan södra Värmland i väster och Gästrikland i öster.

Många arter har sin utbredningsgräns längs denna zon, nordliga arter förekommer till exempel inte syd om norrlandsgränsen – kanske eftersom det är för varmt för dem.

Överlever i mikroklimat

Men inom ett område kan temperaturen nära marken variera starkt på grund av lokala topografin och vegetationen, ett fenomen som kallas för mikroklimat.

Caroline Greiser förklarar detta med några exempel:
– Oftast är det kallare på en nordsluttning än på en sydsluttning och på dagen är det svalare djupt in i skogen jämfört med längs skogskanten eller på ett kalhygge, även syd om den biologiska norrlandsgränsen.

– Det är en teoretisk tanke som många forskare gillar.

Det betyder att nordliga arter inte försvinner när det blir varmare utan möjligen kan överleva i kallare mikroklimat, där de ”gömmer sig” från globala uppvärmningen.
– Det är en teoretisk tanke som många forskare gillar, det är dock inte så många som testar i praktiken. Men det gör vi nu!

Forskargruppen undersöka mikroklimat i skogen och hur det påverkar växternas utbredning. Med ett stort antal loggrar mäter de temperaturen i skogen och försöker hitta kalla platser i landskapet – potentiella tillflyktsorter för nordliga arter.

Caroline Greiser, forskarstudent vid Stockholms universitet, mäter markfuktigheten.

Caroline Greiser, forskarstudent vid Stockholms universitet, mäter markfuktigheten.

Överraskande iakttagelser

De odlar också några nordliga arter (mossor och lavar) i olika mikroklimat för att testa om de är verkligen beroende av kalla temperaturer. Men de tar även hänsyn på andra parametrar än temperatur – såsom jordart, ljus, fuktighet och konkurrens. Detta för att avgöra om spridningen enbart styrs av temperatur eller också av andra faktorer.

– Hittills har vi sett att nordliga mossor och lavar tycker om att det är varmare.

Projektet började i maj 2015 och pågår i fyra år. Utgångspunkten är att forskningen släpar efter när det gäller anpassning till klimatförändringar, speciellt inom bevarande av biodiversitet.

Eftersom projektet fortfarande pågår så är det för tidigt för färdiga resultat, men gruppen har hunnit göra en överraskande iakttagelse.

– Hittills har vi sett att nordliga mossor och lavar tycker om att det är varmare, så länge det är tillräckligt fuktigt, vilket kan vara ett tecken på att de inte är begränsade av temperatur utan av konkurrens med andra växter. Vilket kan innebära att nordliga arter i princip kan överleva i ett varmare klimat, men eftersom de är konkurrens-svaga, konkurreras de ut av de sydliga arterna.

Skogen spelar roll för mikroklimatet

Vilken betydelse kommer projektets slutliga resultat att få i praktiken?
– Det är viktigt att kunna förutse vad som händer med skogsväxterna i ett varmare klimat för att kunna skydda biologiska mångfalden, säger Caroline Greiser.

Rent konkret skulle sådana åtgärder kunna innebära att man vid avverkning av skog försöker minska stora kalhyggen och skogsfragmentering. I en mer sammanhängande skog skapas förutsättningarna för svalare mikroklimat.

– När man hugger ned skog på ett ställe så förändras lokala mikroklimatet väldigt mycket. Om man vill behålla vissa konkurrens-svaga arter så kan skog behöva bevaras för att skydda svalare och fuktigare mikroklimat som nordliga växter behöver för sin överlevnad.

av Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.