Alson Kelen från Marshallöarna har två starka drivkrafter – att hjälpa socialt utsatta ungdomar och att rädda sitt hemland från effekterna av klimatförändringar.

Extrakt träffade Alson Kelen när han besökte Stockholm för att ta emot inspirationspriset First Generation Award av UD och SIDA. Han prisas för sitt engagemang som ledare för utbildningscentret Waan Aelõñ in Majel (Marshallöarnas kanoter) där han arbetar med ungdomar i socialt utsatta situationer. På centret kombineras utbildning i engelska och matte med snickerikunskaper som krävs för att bygga traditionella kanoter. Idén startade när han arbetade med att inventera ett kulturhistoriskt område på uppdrag av nationalmuseet. – Många unga intresserade sig för mitt arbete och jag undrade varför de inte var i skolan. Det visade sig att de hade halkat ur skolsystemet.

Började med en kanot

Alson Kelen började söka efter någon form av system för att hjälpa de unga han mötte, men det visade sig vara svårt. När uppdraget för museet var färdigt fick han en av de kanoter som ingick i dokumentationsprojektet, mot att han i gentjänst lovade att ta hand om den. För att göra det behövde han hjälp, och så väcktes tanken om Marshallöarnas kanoter. När han pratar om ”my kids” är det inte bara hans egna fem barn han talar om, engagemanget för ungdomarna i organisationen framgår tydligt. Alson Kelen är övertygad om att traditionella kanoter kan ersätta båtar som drivs med fossilt bränsle. Han tror också på mer storskaliga lösningar för fossilfri sjöfart med hjälp av segel och solkraft. Han berättar att transporterna mellan de många öarna och atollerna på Marshallöarna i dag görs med motordrivna båtar. Tidigare användes kanoter i stor utsträckning för att transportera sig inom landet, något som upphörde i samband med krig och USA:s provsprängningar av kärnvapen. – Vi har ett kulturellt arv i kanoterna och vi är havsfolk, här finns någonting vi kan bidra med.

Ser förändringar

Alson Kelen tycker att klimatförändringarna har blivit mer påtagliga, bland annat i form av mer stormar, oväder, torka, erosion samt att vattnet tar sig närmare husen. Hur påverkar det överhängande klimathotet de ungdomar han arbetar med? – Vissa är rädda på grund av de förändringar de ser och de reagerar på olika sätt. En del vill studera vidare för att kunna jobba med miljöfrågor, andra fokuserar på att lämna landet. Och så har vi en tredje kategori som ser mörkt på framtiden. Ett sammanslutningsavtal med USA gör att flertalet av Marshallöarnas invånare, med planer på att flytta, har siktet inställt ditåt. – USA har stått för utsläppen, nu kommer de att få ta hand om klimatflyktingarna. Vi kommer att bli någons börda, säger Alson Kelen.

Marshallöarna

Marshallöarna är en republik som består av 31 atoller och 1152 öar i Stilla havet. Öarnas yta består av korallkalk och sand. 1979 blev Marshallöarna en autonom republik och ett avtal om fri sammanslutning med USA trädde i kraft 1986. Under 1946-1958 genomförde USA kärnvapenprov på två av landets korallatoller.