Det har gått drygt sju år sedan Östersund drabbades av ett stort utbrott av parasiten cryptosporidium. Denna typ av smittspridning via dricksvattnet är ovanligt i Sverige, men med framtida klimatförändringar så går det inte att utesluta att liknande incidenter sker igen.

I november 2010 drabbades Östersund av det hittills största vattenburna utbrottet av parasiten cryptosporidium hominis i Europa. Cirka 27 000 personer infekterades och invånarna fick koka sitt kranvatten under tre månader. Det är fortfarande inte helt säkerställt vad som orsakade utbrottet.

– Troligen var avloppsvatten korskopplat till dagvatten som rann ut i Storsjön boven, säger Pär Aleljung, mikrobiolog och rådgivare på Livsmedelsverket.

I april 2011 var det Skellefteås tur att drabbas, där cirka 20 000 personer smittades. Någon direkt orsak till utbrottet har inte heller här fastställt, även om det troligtvis hade en koppling till utbrottet i Östersund eftersom det var samma art av parasit som påvisades bland de insjuknade i båda utbrotten.

Liksom i Östersund upptäcktes parasiten genom ett ökat antal fall av magsjuka. Från kommunens håll satte man in en kokningsrekommendation, vilket gav snabb effekt.

– Vi gick från cirka 250 insjuknande personer per dag till nästan noll på några veckor, säger Stefan Johansson, avdelningschef för vatten och avfall i Skellefteå kommun.

Kan slå ut reningstekniken

Pär Aleljung
Pär Aleljung, Livsmedelsverket.

Att mikroorganismer som cryptosporidium sprids via dricksvattnet är ovanligt i Sverige. Men riskerna ökar då klimatförändringar väntas sätta allt mer press på våra vattenreningsverk i framtiden.

– Större händelser, till exempel översvämningar eller extrema skyfall, kan slå ut reningstekniken eftersom alla systemen inte är dimensionerade för att hantera mycket kraftigt förorenat vatten, säger Pär Aleljung.

Hotet från klimatförändringar pekas även ut i dricksvattenutredningen, där regeringens utredare skriver att klimatförändringar kan leda till fysiska påfrestningar som kan drabba ledningsnät och att kemiska och mikrobiologiska hälsorisker förutses öka i omfattning.

”Föroreningar och naturligt organiskt material förs genom markavrinning redan i dag ut till vattendrag och vattentäkter. Klimatförändringar med ökad nederbörd, mildare vintrar och mer nederbörd vintertid i form av regn och smältande snö ökar denna uttransport.”

Rening med UV-ljus

Det gäller att vi är förberedda, men är vi det? Händelserna i Östersund och Skellefteå har lett till att de flesta av Sveriges vattenreningsverk i dag är utrustade med ultraviolett ljus (UV-ljus) som avdödar olika mikroorganismer bland annat cryptosporidium. Så nu är faran över, eller?

– Nej, det finns risker om processer havererar eller om vattenverken får kraftigt nersmutsat vatten, säger Pär Aleljung.

Större händelser, till exempel översvämningar eller extrema skyfall, kan slå ut reningstekniken.

När vattnet är kraftigt nedsmutsat fungerar reningen inte optimalt, eftersom UV-ljuset måste tränga igenom vattenmassorna för att kunna döda mikroorganismer. Alltför smutsigt vatten gör alltså att avdödningseffekten riskerar att minskas eller gå förlorad.

Enligt Pär Aleljung bör anpassningar inför ett förändrat klimat göras.
– Vi försöker pusha kommunerna att ta tag i klimatförändringar nu eftersom det tar tid att ändra vattenreningsprocesser. I en storstad kan det ta upp till tio år.

Tar höjd för klimatförändringar

Stefan Johansson
Stefan Johansson, avdelningschef för vatten och avfall. Foto: Skellefteå kommun

Stefan Johansson berättar att utbrottet av cryptosporidium har ökat medvetenheten om hot och risker med vattenburna parasitangrepp. I Skellefteå byggs därför en helt ny vattenförsörjning som ska ta höjd för klimatförändringar.

Det innebär bland annat att delar av vattenverket är dubblerade, och klarar av att leverera även vid svårare driftstörningar. På samma sätt är vattenförsörjningen uppbyggd i fyra olika delområden där man hämtar in vatten, som inte behöver nyttjas samtidigt och fullt ut.

Han tycker att incidenten har medfört en insikt om vad dricksvatten betyder och efterlyser en diskussion om vilka produkter som tillåts, till exempel läkemedel.

– Genom att ställa de hårdare kraven vid källan ökar möjligheterna till ett renare samhälle. Kommunala vatten, avlopps- och avfallsanläggningar riskerar annars att hela tiden vara på efterkälken, eftersom nya produkter med olika innehåll tillåts etableras i samhället, säger Stefan Johansson.