Han vill minska glappet mellan gård och konsument

Vi måste välja maten vi äter baserat på djupare kunskap. Det menar etologen Per Jensen som med boken "Hur mår maten?" vill minska det ökande glappet mellan lantgården och konsumenten.
Han vill minska glappet mellan gård och konsument
Per Jensen, professor i etologi, tycker att det är viktigt att välja mat baserat på kunskap. Foto: Örjan Karlsson

När suggan som snart skulle föda bara låg och vilade under en gran tappade han modet. Varför byggde hon inget bo? Fanns här inget kvar av hennes vilda förfäders beteende? Men så reste hon sig plötsligt upp och fortsatte sin vandring. Efter 12 timmar var hon framme. Hon hade hittat sin grisningsplats. Gropen som hon bökade fram fyllde hon med gräs och kvistar. När hon var klar kröp hon in i boet. Några timmar senare föddes kultingarna.
– Jag var som i eufori, det här var en sugga som aldrig hade varit utanför ett svinhus tidigare och nu uttryckte hon alla instinkter som påminde om vildsvinets. Den här händelsen är en sådan konkret påminnelse om att djur som annars inte kan uttrycka sitt naturliga beteende fortfarande har behov, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.

Ett större glapp

Sedan händelsen med suggan har hans intresse för djurs naturliga beteende bara blivit större och omfattat en stor del av hans forskarkarriär. Per Jensen drivs av att nå ut och kunna bidra med sin forskning. Och han märker att kunskapen hos de svenska lantbrukarna har blivit mycket bättre.
– När jag för 25 år sedan sa att en gris behöver kunna bygga bo, då fnös man åt mig. Idag när jag träffar svinuppfödare så finns här en mycket större medvetenhet om djurens behov än tidigare, säger han.

Men medan kunskapen hos lantbrukarna har blivit allt bättre har glappet mellan lantgården och allmänheten blivit desto större. Många har idag enligt Per Jensen en dålig uppfattning om hur djurens väg från gård till köttdisk ser ut. Det var bland annat insikten om detta som väckte idén till hans senaste bok Hur mår maten?. Men det var inte förrän han läste den amerikanske författaren Jonathan Safran Foers bok Äta djur, som bland annat beskriver djurhållningen i USA, som han faktiskt satte sig ner och började skriva.
– Det är en mycket fascinerande och intresseväckande bok, men den är så extremt USA-baserad. Den amerikanska djuruppfödningen är på en helt annan nivå än den i Sverige, kontrasten mellan USA och Sverige är enorm. Visst finns det saker att även kritisera här men djurskyddet i Sverige är mycket bättre.

Många val för konsumenten

Men att konsumenter har dålig inblick i den svenska djuruppfödningen och matproduktionen tycker Per Jensen egentligen inte är särskilt konstigt.
– I och med urbaniseringen har vi idag inte samma nära koppling till lantbruket. På 50-talet var det nästan omöjligt att inte ha någon släkting som inte arbetade med jordbruk. Idag är det bara 1 procent av Sveriges befolkning som är lantbrukare. Föds man exempelvis i en förort till Stockholm så har man av praktiska omständigheter inte samma koppling till lantbruket.

Och visst kan det ibland vara förvirrande för den enskilde konsumenten. Alternativen i köttdisken är oftast många. Gris eller nöt, svenskt eller danskt, och kanske är det bäst att välja ekologiskt? Eftersom det finns så många olika aspekter att se till tycker Per Jensen att det är viktigt att man väljer mat baserat på kunskap. Som exempel nämner han antibiotikaresistens.
– Djur som drivs upp hårt är känsligare för sjukdomar, för att undvika det får de antibiotika i fodret, vilket ger ett ökat problem med antibiotikaresistens. Därför kan det till exempel vara bättre att välja svenskt kött eftersom man i Sverige inte utfodrar djuren med antibiotika i förebyggande syfte. Om människor genom sina val ska kunna påverka måste man vara informerad.

Trött på skandaldrivna debatter

Per Jensen hoppas att han med sin bok ska få frågan om djurhållning att diskuteras mer. Han tycker att debatter om mat ofta har en tendens att bli skandaldrivna. Som exempel nämner han den felmärkning av färdigrätter som uppdagades i början av året. Lasagne och köttbullar innehöll hästkött trots att det inte angavs i innehållsförteckningen. Färdigrätterna drogs tillbaka och många av producenterna valde att skänka maten till hemlösa.
– I ett reportage jag hörde antyddes detta som någonting omoraliskt, som att hästkött inte skulle vara tjänlig föda. Men jag menar att det inte är hästköttet som är problemet, utan problemet är att produktionen är så pass vinstdriven. Jag tycker att fokus blir helt felaktigt, säger han. Istället tycker Per Jensen att man borde prata om varför kött är så billigt.
– Ställa sig frågan varför en dansk fläskfilé kan kosta hälften av vad en svensk fläskfilé kostar. Vad är det som gör att den svenske bonden tar mer betalt?

Äter gärna kött

Efter många års forskning om djurs instinkter och beteenden har Per Jensen blivit mer noggrann med vilket kött han själv köper.
– Jag lägger ribban vid svenskt kött, då har jag en garanti för att svensk djurskyddslag har följts. Men om möjligheten finns väljer jag helst kravmärkt eller närproducerat.
Men att helt sluta äta kött är för honom inget alternativ.
– Jag har all respekt för folk som väljer bort att äta kött. Men jag tycker det kan vara bra att faktiskt ändå reflektera över konsekvenserna av att välja bort kött. Det finns många positiva saker som kommer med djuruppfödning så som öppna beteslandskap. När djur växer upp under bra förhållanden, på ett smärtfritt sätt, då har jag inga problem att äta kött.

av Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.