Föreställ er ett system där lantbrukets matrester, djurspillning och annat organiskt avfall blir till högvärdigt djurfoder. Ett sådant avancerat kretslopp är forskare vid SLU på väg att realisera. Huvudrollen i projektet spelas av tusentals fluglarver.

Matrester från SLU:s matsal i Ultuna har blivit föremål för ett spännande forskningsprojekt. Istället för att resterna rötas eller komposteras ska de bli mat till ett gäng hungriga fluglarver. – Det här är ett annat sätt att ta hand om organiskt avfall. Istället för att det bara ska hamna i en kompost och sedan spridas på åkrarna får vi istället ett värdefullt djurfoder för exempelvis grisar och höns, säger Björn Vinnerås, forskare i kretsloppsteknik på SLU, och som leder projektet om fluglarvskompostering.

System i stor skala

Huvudrollen i projektet spelas av den svarta vapenflugans larver, som blandas med matrester eller annat organiskt material. Tillsammans med bakterier och svampar bryter sedan larverna ner avfallet. Det hela går enligt Björn Vinnerås förhållandevis fort. – Över en helg är det inte omöjligt att de har växt 37 gånger sin egen vikt. När larverna växer tar de upp aminosyror och bildar proteiner och fetter och snart är de riktiga energibomber. Redan idag används den här typen av flugkomposter istället för exempelvis en maskkompost på flera platser i världen, men då i form av enkla hemkomposter. Men det som forskarna vill skapa är ett system som fungerar i en mycket större skala. – Vi ligger idag ungefär tre år bort från full skala. Med det system vi har idag kan vi behandla fyra kilo avfall om dagen, inom ett halvår är målet 100 kilo. I full skala tror vi att man kan behandla minst 1 – 3 ton avfall om dagen, vilket motsvarar ungefär ett stort lantbruk.
Björn Vinnerås, SLU Foto:Jenny Svennås-Gillner

Björn Vinnerås, SLU
Foto: Jenny Svennås-Gillner

Två flugor i en smäll

Ett sådant system där organiskt avfall blir till foder skulle även innebära en betydande miljövinst globalt, då forskning visar att organiskt material i utvecklingsländer ofta hamnar på avfallsdeponier där de ger upphov till en stor mängd växthusgaser. – Vi vill ge organiskt material ett högre värde i avfallshanteringen. Kan vi visa att det går att producera foder av det organiska avfallet löser vi samtidigt ett stort miljöproblem. Men för att nå målet måste flera tekniska utmaningar lösas och de olika stegen i systemet finslipas. – Det är många steg som måste fungera tillsammans, hela vägen från att producera flugägg, få larverna att växa, samla in dessa, o s v, innan de sedan kan avlivas, torkas och malas ner till djurfoder. En annan utmaning är att insekter idag ses som produktionsdjur, vilket innebär att de likställs med lantbrukets övriga djur och därför måste följa samma regler för utfodring och slakt. Om insekter ska undantas från dessa regler utvärderas dock nu på EU-nivå.

Utesluta smittorisker

Forskarna måste även kunna säkerställa att systemet inte sprider någon smitta. Genom den här typen av kompost introducerar man potentiellt en ny smittväg, mellan djur och människa. Därför testar man vad som händer med olika smittämnen när larverna äter det organiska materialet. – Vi har hittills kunnat se att både salmonella och virus försvinner, samt en hög nedbrytning av läkemedelsrester. Men vi måste kunna garantera att det inte finns någon risk att smittor som till exempel parasiter sprids från kompost till larv och vidare till djur som sedan ska bli människoföda.

Kalasar på gammal fisk

Här är en film som visar hur ett gäng larver av den svarta vapenflugan inom loppet av några timmar äter upp två döda fiskar. https://www.youtube.com/watch?v=DhR2jDS2IJI