Politiken och den heliga kon

av Johan Frisk
Den ökande köttkonsumtionen lyfts allt oftare som ett miljöproblem som behöver hanteras. Men hur svarar politiken? Läs första delen av Extrakts tema om hur köttkonsumtionen påverkar miljön - och hur samhället svarar.
Politiken och den heliga kon
Globalt orsakar köttproduktionen större utsläpp av växthusgaser än transporter. Skillnaden är inte stor, 7,1 gigaton jämfört med transportsektorns 7,0 gigaton. Men medan det finns stora möjligheter att minska transporternas utsläpp genom teknisk utveckling och byte till miljövänligare bränslen, är utrymmet mycket mindre hos kött- och mjölkindustrin. Foto: Hubert Elming / Mostphotos

I oktober 1996 lämnade två vänsterpartister in en motion med rubriken ”Minskad köttkonsumtion”. Motionärerna ville att regeringen skulle ta fram ett samlat program för hur konsumtionen av kött ska minska, bland annat genom att höja skatten på kött. Ett av skälen var den klimatpåverkan som sker när idisslare släpper ut metan.

Kraftigt ökad konsumtion

Motionen gjorde inte något större väsen av sig, och något program för att minska konsumtionen togs inte fram.
Vid den här tiden låg svenskarnas totalkonsumtion av nötkött på drygt 19 kilo per person och år, och den totala köttkonsumtionen låg på lite under 69 kilo per person och år (slaktvikt inklusive ben). Sedan dess har nötköttskonsumtionen ökat med 40 procent till nästan 26 kilo, och tillsammans med den kraftiga ökningen av även andra köttslag konsumerade varje svensk 87 kilo kött år 2014.

Vid tiden för vänsterpartisternas motion hade medierna i flera år rapporterat om galna-ko-sjukan, något som inte påverkade konsumtionen. Tvärtom ökade importen av nötkött.
De senaste åren har köttproduktionens utsläpp av växthusgaser debatterats allt mer intensivt, men inte heller det har kunnat hejda vårt köttätande.

Status, manlighet och smakupplevelse

Handelshögskolan i Göteborg publicerar varje år Konsumtionsrapporten, som 2015 har ett särskilt kapitel om köttkonsumtionen. Där konstaterar forskarna att om jordens 7,4 miljarder människor skulle äta kött som svenskarna gör så skulle produktionen behöva mer än fördubblas.
Kapitlet om köttkonsumtionen har rubriken ”Det svenska folkhushållets köttkonsumtion är stor och aningslös.”

Vad är det då som gör det så svårt att minska köttätandet? En förklaring är priset, köttet har helt enkelt blivit billigare. En annan att köttätande förknippas med starka värden som status, manlighet och njutning.
– Det handlar om underliggande behov som vi behöver förstå. Köttätande handlar inte bara om att kött är en viktig proteinkälla för det kan man få genom annan mat, utan det är förknippat med status, manlighet och smakupplevelse, och där finns inga riktiga substitut, säger John Magnus Roos, doktor i psykologi och redaktör för rapporten.

Förslag till styrmedel

I takt med att köttets roll som klimatbov fått allt större uppmärksamhet, samtidigt som konsumtionen inte minskar, har förslag om ekonomiska styrmedel som köttskatt förts fram från allt fler håll, och frågan har utretts i flera forskningsrapporter.
I en studie från Sveriges Lantbruksuniversitet, publicerad i tidskriften Food Policy juni 2015, räknar författarna Sarah Säll och Ing-Marie Gren med att en skatt som sätts utifrån produktgruppens miljöskada skulle kunna minska köttproduktionens utsläpp av växthusgaser med upp till 12,1 procent.

En annan studie, från Chalmers i Göteborg, visar att en skatt på animaliska produkter på 60 euro per utsläppt ton skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser i Europa med 32 miljoner ton per år.
Jordbruksverket har konstaterat att ”en koldioxidskatt i konsumentledet i kombination med information och märkning om hur köttet producerats skulle kunna påverka konsumtionen i en mer hållbar riktning.”

Det politiska motståndet

Men politiskt har köttskatten inte kommit mycket längre än 1996, när motionen om minskad köttkonsumtion maldes ner i utredningskvarnen. Det politiska motståndet syns tydligt i citat från tre olika ministrar. Först Eskil Erlandsson (c), dåvarande landsbygdsminister, som fick frågan om köttskatt av Göteborgs-Posten i januari 2013.
– Det är inte aktuellt att införa någon köttskatt, i varje fall inte så länge jag är statsråd. Människor ska själva kunna välja vad de vill ha i sitt kylskåp, sa landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

I juni 2015 granskade SVT köttkonsumtionen i flera inslag. En eventuell köttskatt ställdes mot den sedan länge instiftade koldioxidskatten på fossila bränslen, och miljöminister Åsa Romson (mp) fick frågan varför regeringen inte ville beskatta också köttkonsumtionens utsläpp av växthusgaser.
– Det kanske är lite lättare att prioritera att man cyklar och hämtar barn, eller tar buss eller tåg, eller åker kollektivt från förskolan, för att minska transportutsläppen. Men däremot vill man ställa mat på bordet, och vissa dagar i veckan väljer man att ha köttfärssås till spaghettin. Det är många barn som gillar det.”

Nyligen fick även nuvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht svara på köttfrågan i anslutning till den kommande livsmedelsstrategin. På Ekots fråga om han ser köttkonsumtionen som ett problem nekade han.
– Nej, inte ser jag det inte. Inte på det sättet.

”Samhället ska inte lägga sig i”

En av de få politiker som driver frågan om ekonomiska styrmedel på köttkonsumtionen är riksdagsledamoten Jens Holm (v).
– Man tror att det vi äter är en privatsak som samhället inte ska lägga sig i, men när det får stora konsekvenser tycker jag att det är vår uppgift att agera.

En del av problemet menar Jens Holm är det ord som används i debatten, köttskatt.
– Köttskatt väcker starka känslor, men om man skulle prata om differentierad livsmedelsmoms skulle människor kanske tycka att det var mer rimligt, säger Jens Holm.

I maj håller vänsterpartiet kongress. Då ska ett förslag om ”proportionerlig livsmedelsskatt” behandlas.
– Sedan kommer vi att agera utifrån kongressens beslut, säger Jens Holm.

Hälften av köttet importeras

I den pågående Miljömålsberedningen, där politiker och sakkunniga ska ta fram strategier och styrmedel för att Sverige ska kunna nå de uppsatta miljömålen, har åtgärder för att minska köttkonsumtionen hittills inte diskuterats.
– Än så länge har det inte varit föremål för någon konkret diskussion, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen och en av beredningens sakkunniga. I nästa skede som vi inleder snart ska vi prata om strategier för att nå de här målen. I det sammanhanget kommer jordbrukssektorn in och förhoppningsvis konsumtionsmål.

Men som medel för att nå landets mål vad gäller utsläpp av växthusgaser är ekonomiska styrmedel på konsumtionen problematiska. Det svenska bidraget till växthuseffekten beräknas utifrån den verksamhet som sker inom landets gränser. Men nästan hälften av det kött vi konsumerar är importerat.
– Vi vill gärna se ett konsumtionsmål också, säger Johanna Sandahl på Naturskyddsföreningen. Vi begriper att det är svårt att inkludera det i det övergripande målet eftersom man följer FN-logiken med territoriella utsläpp. Men en del städer har ett sådant mål för staden och vi tycker att Sverige ska ha det som komplement till de nationella målen.

En annan invändning mot en köttskatt är att ifall effekten blir att konsumtionen av svenskt kött minskar kan den krocka med miljömålet ökad biologisk mångfald, eftersom betande kor anses öka den biologiska mångfalden.

Rädsla att styrmedel slår mot svensk industri

Elin Röös, doktor i teknologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av författarna bakom Konsumtionsrapportens kapitel om kött, ingår i en grupp forskare som har fått pengar från Naturvårdsverket för att närmare studera vilka effekter en köttskatt kan få, bland annat på de andra miljömål som har satts upp.
De ska även studera hur en köttskatt kan slå mot olika inkomstgrupper och vad pengarna som kommer in till statskassan kan användas till. Forskningen ska pågå i tre år.
– Att påverka vad folk äter är politiskt känsligt. Sedan har vi en kött och mjölkindustri som just nu går dåligt, och då är man rädd att styrmedel ska slå mot dem. Men det beror på hur man prioriterar klimatfrågan.

av Johan Frisk

8 kommentarer:

  1. Kommentar från Collins Kocmoc 9 februari 2016:

    Du har missuppfattat det här. Kon omvandlar biomassa till för oss, den mest näringsriktigaste mat vi kan äta, enligt livsmedelsdatabasen fineli.fi.

    Problemet är att vi föder våra djur och människor med konstgjord ettårig biomassa. Som kräver kemikalier, bensin och pesticider. Alla monokulturer är jordförstörelse, 1,5mm kol blir luftburet av plogen och harven/år. Vattnet blir förgiftat av monokulturer.

    Kor ska äta biomassa som ingår i kolkretsloppet. Fotosyntesen binder luftens kol i grönskan, som vissnar på hösten och återgår till luft. Om kor äter naturlig biomassa så tillförs inte en enda kolatom. Dessutom stimulerar kon biomassan till ökad kolbindningen och ökat mikrobiologiskt liv, insekter till fåglarna, mer mångfald. Det enda som är bra idag i svenskt lantbruk är grönbeteskossan! Allt annat är vegetabilisk exploatering av moder Jord. Får jag be om sansad självreflektion? Monokulturens mat är skadlig för folk och fä. Dessutom dör naturen av monokulturer! Byt ståndpunkt!

  2. Kommentar från Erik 15 februari 2016:

    Felvisande siffror!
    Som ofta i kött och klimatdebatten blir siffrorna snabbt fel, i den här artikeln skrivs det att köttproduktionen orsakar lika stora utsläpp som transportsektorn, vilket är fel.

    Här fanns tidigare ett utdrag ur en blogg från Svebio. På grund av upphovsrättsliga skäl är det borttaget, men du kan hitta Svebios blogginlägg här./Redaktionen

    • Kommentar från Beatrice Rindevall 15 februari 2016:

      Hej Erik, och tack för din kommentar! Vi tittar på dina faktasynpunkter och återkommer.

  3. Kommentar från Dag Lindgren 19 februari 2016:

    Det blir en överväldigande ogenomskinlig debatt med många facetter och svåradministrerat genomförande med en enda isolerad köttskatt för att minska klimatpåverkan. Olika kött ger olika effekt och samma kött ger olika effekt beroende på omständigheterna. Kött ingår som delar i produkter i varierande grad. Det finns många fler miljöeffekter än klimatet och även om man bara tittar på klimatet finns många aspekter. Det finns starka lobbygrupper kopplade till politiker (svenska jordbrukare t ex). Födan har också stora folkhälsoeffekter. Det är alldeles för komplicerat med en enstaka skatt riktad mot kött.
    Men jag kan tänka mig ett system med en differentierad ”moms” produkt för produkt. Det känns bättre att höja skatten på konsumtion än på inkomster, och skatt på konsumtion kan utformas så att den styr konsumtionen i önskvärd riktning, bl a mot ett bättre klimat. Det kanske kan börja med livsmedel under förutsättning att avsikten är att vidga systemet. Kommer man fram till något sådant större grepp först kan jag tänka mig att kokött inom detta system får en relativt hög skattesats.
    Något man faktiskt skulle kunna göra omedelbart utan att det är så komplext är att titta på (bl a) livsmedelsaffärernas reklam, information och exponering. Tillsammans med branschen kan man göra bättre riktlinjer. T ex för kött.

  4. Kommentar från Mejja 24 februari 2016:

    Den ökade köttkonsumtionen består nästan helt av kycklingkött!!
    Både i Sverige och i världen.
    Varför då haka upp sig på idisslarna??
    Kycklingköttkonsumtionen har i Sverige mer än tiofaldigats mellan 1939 och 2007, från 1,5 kg till 16,4 kg/person o år. Likadant i övriga världen.
    Deras foder är fossilbränslebaserad spannmål, majs och soja i klimatvidriga monokulturer. Kyckling och grisar är allätare som ska användas som avfallskvarnar för matrester och matsvinn, som man gjorde förr.
    Konstgödselns intåg efter 2:a världskriget gjorde det möjligt att skapa denna monokulturbaserade djurindustri som inte funnits innan dess.
    Gräs och stora hjordar av idisslare har funnits i årmiljoner och bygger upp matjord.
    http://wholehealthsource.blogspot.se/2012/04/global-meat-production-1961-2009.html

  5. Kommentar från Carl-Gustaf Thulin 1 mars 2016:

    Inför kött-körkort i stället för köttskatt.

    Alla myndiga personer som vill köpa kött måste genomgått ett prov där de visats sig kapabla att slakta, stycka och tillreda ett djur.

    Det skulle troligen minska köttkonsumtionen, öka kunskapen om matens ursprung, och förhoppningsvis även öka förståelsen och respekten för andra djur.

    Ursprungligen ett förslag från Magnus Nilsson, restaurang Fäviken, Jämtland http://www.svt.se/opinion/med-korkort-for-kottatare-far-vi-respekt-for-djuren-som-slaktas

  6. Kommentar från Collins Kocmoc 22 mars 2016:

    Om jag förstår saken rätt så är ni skattefinansierade för att bedriva upplysning och debatt. Inte cencur! Fy skäms på er som inte kan föra ett vuxet samtal med mig om de här frågorna. Förstår ni inte att er ideella kamp måste vara fel om ni inte vågar att varken svara mig eller publicera mig. Vi tillhör två sidor i debatten. Men om ni tror att sanningen blir större för att ni utesluter information. Då är ni stalinister, inte moderna människor.

    • Kommentar från Beatrice Rindevall 23 mars 2016:

      Vad menar du, din tidigare kommentar är publicerad?

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.