James Hansen är en av världens mest framstående klimatforskare, men har också blivit arresterad under två klimatmanifestationer de senaste åren. När Extrakt träffar honom på besök i Stockholm är han lugn. Aktivismen skiner bara igenom som en vag antydan av frustration.

James Hansen börjar med att berätta att klimatförändringarna inte längre handlar om modeller, utan har blivit faktiska observationer. Alltmer av solens strålar stannar kvar i atmosfären, och nu kommer det in mer värme än vad som försvinner tillbaka ut i rymden. Men vissa av effekterna tar tid, och ett exempel på det är haven. Havsnivåhöjningen är det som oroar Hansen mest, och under intervjun tittar han ofta ut mot vattnet vid Nybrokajen som guppar illavarslande någon meter under nivån vi sitter. Havsnivån har börjat öka och hastigheten som isen smälter har dubblats under de senaste tio åren, men då vissa av effekterna är fördröjda varnar Hansen att vi kan vänta oss mycket större effekter om vi bara skulle låta koldioxidhalten i luften ligga kvar på samma nivå. Det större problemet är att vi ännu inte lyckats vända trenden, utan fortfarande är på väg mot ännu högre halter av koldioxid i atmosfären.

”Samhället skulle kollapsa”

Konsekvenserna som forskaren målar upp är enorma. I riskzonen, varnar han, är större delen av världens befolkning. - Innan vi hade flygplan reste vi runt världen med båtar, så vi har byggt över hälften av våra städer längs kustlinjer. Principiellt kan vi säga att vi kan hantera den förändrade havsnivån, men i praktiken kommer de ekonomiska effekterna bli så enorma att vi inte kan göra det. Vi skulle lämna de yngre med en situation som är utanför deras kontroll. Hansen lyfter New Orleans som exempel. 2005 dränktes den amerikanska staden av orkanen Katrina, med över tusen dödsoffer som följd. Tio år senare har staden fortfarande inte lyckats återhämta sig, och Hansen pratar om ett liknande scenario som skulle drabba mycket större delar av världen. - Hela nationer som Bangladesh och Nederländerna skulle vara helt under vatten. I ett sådant scenario tror jag att planeten skulle vara helt omöjlig att styra, och att samhället skulle kollapsa. Det skulle bli kaos om vi låter situationen gå åt det hållet, och du kan se signalerna redan nu med migrationskrisen. Om vi fortsätter släppa ut växthusgaser kan vi vänta oss en multimeters havsnivåhöjning, som drabbar både människor och djur. Stora delar av världens befolkning kan tvingas flytta på sig, vilket gör att den nuvarande migrationskrisen kan ses som en försmak till vad som kan hända. - Vi kan inte gå den vägen, och politiska ledare måste förstå det. Över 300 miljoner människor i Kina lever nära havsvattennivån och hela länder så som Nederländerna ligger nära havsvattennivån.

”Låt priset reflektera kostnaderna för samhället”

Lösningen, menar han, är att låta utsläpparen betala för sina kostnader och låta inkomsterna gå tillbaka till folket. Enligt forskaren behöver vi låta priset för de fossila bränslena reflektera kostnaden för samhället. - Hälsoeffekterna av luftföroreningar är stora, mer än 10 000 personer per dag dör från luftföroreningar globalt. Men hälsokostnaderna bärs av allmänheten, inte av fossilbränsleföretagen. Och klimatkostnaderna, som skulle bli enorma om vi börjar få en havsnivåhöjning, bärs också av allmänheten. Hansen förespråkar synen som förs av organisationen Citizens Climate Lobby (se faktaruta) som på sin hemsida förespråkar en skatteväxling där en ständigt ökande koldioxidutgift ger intäkter som betalas ut till den vuxna befolkningen. Det är det enda sättet att kunna få med alla politiska ideologier och samtidigt lösa den kommande krisen, säger Hansen. Men än kan en global överenskommelse som har tillräcklig kraft för att tackla planeten verka långt bort. När Extrakt frågar om James Hansen har några uppmuntrande ord till läsarna skrattar han. - Det återstår att se. Vi har en enastående planet med så många olika former av liv. Den är värd att bevara, och vi har förmågan att göra det.

Citizens Climate Lobby

Citizens climate lobby, Klimatsvaret på svenska, är en organisation som jobbar för en ny typ av koldioxidskatt. På deras hemsida står det: "Vi förespråkar en ny typ av skatteväxling, där en stadigt stigande koldioxidavgift kompenseras genom att hela intäkten omedelbart delas ut till allmänheten, i lika stora delar till varje vuxen medborgare. Vårt förslag har många fördelar. Det är kostnadseffektivt, lätt att genomföra och opolitiskt - det borde kunna accepteras av alla partier som vill bidra till att lösa vår tids största problem."


Beatrice Rindevall

Lämna ett svar till Dag Lindgren Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Hur blir vi färre? Det första är att inse att det är önskvärt, Senaste artikeln i frågan http://www.svd.se/rosling-har-fel-om-jordens-befolkning . Men på 35 års sikt är förstås effekterna av åtgärder relativt små globalt, så struntar vi i våra barnbarns liv som pensionärer när vi är döda, så är det väl inte så viktigt.
    BanglaDesh drabbades till för drygt 25 år sedan av återkommande översvämningar som dödade hundratusentals människor men nu drunknar bara några tusen i lika stora översvämningar, situationen har förbättrats dramatiskt på kort tid!!
    Vad som mest oroar mig med de dramatiska förändringarna människan orsakar – bl a med klimatgaser – är hur oförutsägbara konsekvenserna är, Just den stegrade havsnivån är relativt väl förutsägbar och sker inte överraskande.

  • Dag Lindgren skriver:

    Höjs vattenytan så kan människor flytta eller bygga vallar. Det finns gott om tid. Infrastrukturen behöver ändå förnyas vart hundrade år. Konsekvenser av katastrofer i människoliv minskar mycket snabbt. Enligt WWF behövs en nästan dubbelt så stor jord för att försörja oss, då är vad vi förlorar på havshöjningen marginellt. Vi har gott om tid på oss att bli färre, och färre människor behöver mindre utrymme. Smälter isen på Antarktis blir nya arealer exploaterbara.
    Nu håller jag ändå med om att vi skall beskatta klimatgas aktiviteterna mer än nu, ibland annat så att höjningen av havet begränsas, och att det är resursslöseri att tvingas överge de kustnära städerna, men jag håller inte med om att det är den allvarligaste aspekten..

    • Beatrice Rindevall skriver:

      Intressant! Hur blir vi färre? Tidsspannet vi pratar om för till exempel Bangladesh är ungefär 35 år, och de har inga resurser för att bygga vallar i nuläget. Vad är det som oroar dig mest med klimatförändringarna?