Över hälften av Sveriges sjöar ligger över WHO:s gränsvärden för kvicksilver. Staffan Åkerblom söker svar.

Staffan Åkerblom är forskare vid Institutionen för vatten och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet, och medförfattare till en nyligen publicerad studie som visar hur ett förändrat klimat kan höja halten av kvicksilver i vattenmiljö. ”Just nu oroar jag mig för hur förändringar i klimatet och olika samverkande faktorer i miljön kan göra att belastningen av kvicksilver faktiskt ökar i naturen. En av dessa faktorer är att ytvatten i sjöar och vattendrag blir allt brunare. Organiskt material som bidrar till den ökande brunheten i våra vatten är också en betydelsefull bärare av kvicksilver i vatten. Förenklat kan man säga att om det organiska materialet rör sig så följer kvicksilver också med. Detta kan leda till att förråd av kvicksilver, som finns i marken både naturligt och genom mänsklig aktivitet, blir tillgängliga för omvandling till metylkvicksilver, som är extremt giftigt, och att kvicksilver kan komma in i vattenmiljöer. Samtidigt ser vi en ökad användning av giftiga metaller generellt i samhället och vi saknar ofta kunskap om hur de sprids i vatten och tas upp i människor och djur.

Svensk fisk halter över gränsvärden

Staffan Åkerblom, forskare vid SLU.

Staffan Åkerblom, forskare vid SLU.

Eftersom kvicksilver är en förorening med global spridning, via atmosfären, arbetar jag och mina kollegor mycket inom internationella samarbeten. Just nu sammanställer vi tillsammans med partners i Norge, Finland och Ryssland en plattform med data för kvicksilver i fisk. Plattformen är tänkt att bidra i arbetet för att utvärdera hur åtgärder inom luftvårdskonventionen ger effekter på kvicksilver i fisk. Vi förbereder också ett arbete under nästa år där forskare från Sverige, Kina och Schweiz kommer att undersöka hur kvicksilver omsätts i skogsmiljön. Det jag vill uppnå med min forskning är att hitta verktyg som kan minska belastning av metaller i samhället. Därför är det viktigt att förstå vilka processer som påverkar omsättningen av kvicksilver i miljön. Över hälften av Sveriges sjöar har kvicksilverhalter i fisk som ligger över WHO:s gränsvärden för kvicksilver.

Ger inte fisk till dottern

Det bör dock tilläggas att vi i vårt land har alla förutsättning för att få höga halter kvicksilver – mycket skog, sura marker och lågproduktiva sjöar. Det är ett komplext samband som bidrar till att vi har de halter av kvicksilver vi har i svenska sjöar. I exempelvis Kina är utsläppen betydligt högre, men nivåerna i insjöfisk är ändå jämförelsevis låga. Det beror på att deras förutsättningar är helt annorlunda. Jag tycker att kvicksilver i fisk är en intressant och viktig fråga att arbeta vidare med. Jag har själv en stuga intill sjöar och vattendrag där jag gärna fiskar, men jag skulle inte bjuda min snart tvååriga dotter på den fisk jag får upp. Inte förrän hennes hjärna har gått igenom de intensiva utvecklingsfaserna och nått tonåren i alla fall.”

Kvicksilver

Kvicksilver finns naturligt i jordskorpan och genom processer i naturen så hamnar det i atmosfären. Utöver naturliga händelser som vulkanutbrott, skogsbränder och naturlig avgång från hav och mark så bidrar även mänskliga aktiviteter till en betydande del av utsläppen globalt. Ungefär en tredjedel av alla utsläpp kommer från mänsklig aktivitet, framför allt från förbränning av kol och genom småskalig guldutvinning i utvecklingsländer. Kvicksilver och dess organiska form metylkvicksilver är ett nervgift som orsakar skador hos människor och djur. Den huvudsakliga exponeringen av metylkvicksilver för människor och djur är via konsumtion fisk. Den skadliga effekten sker på funktioner som är kopplat till nervsystemet. De tydligaste effekterna av kvicksilver är motoriska störningar, inlärningssvårigheter men även beteendet påverkas av långvarig exponering. En hjärna som är under utveckling är mycket känslig för störningar, liksom foster under graviditet. I oktober 2013 undertecknades Minamatakonventionen om kvicksilver, som syftar till att förbjuda användande och utsläpp av kvicksilver. FN har under flera år arbetat med att ta fram detta internationella avtal. Namnet på konventionen kommer från namnet på den stad (Minamata) där skador av kvicksilver upptäcktes för första gången 1956. Utsläppen av kvicksilver begränsas även i FN:s luftvårdskonvention genom protokollet om tungmetaller, som trädde i kraft 2003.

Om projektet

Artikeln Terrestrial discharges mediate trophic shifts and enhance methylmercury accumulation in estuarine biota är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. Enligt studien kan ett förändrat klimat påverka vattenmiljön. Till exempel kan en ökad andel organiskt material från land vara en sådan förändring, organiskt material som suttit bundet i marken lösts ut och transporteras ut i vattendragen. I sin studie kan forskarna se att bakterierna stimuleras av tillgången av det organiska materialet, på så sätt bidrar bakterierna med ett ytterligare steg i födokedjan, vilket stimulerar ackumuleringen av kvicksilver i vattenmiljö. Organiskt material är en central faktor för kvicksilvrets omsättning i naturen. Kvicksilver binder starkt till organiskt material vilket innebär att om det organiska materialet från land rör sig så följer kvicksilvret också med. Vid ökad nederbörd ökar även transporterna av organiskt material, vilket i sin tur bidrar till ytterligare ökad mängd kvicksilver som når våra sjöar och vattendrag.


Karin Montgomery

Lämna ett svar till Arne Jamtrot Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Max Troell skriver:

    Jag bjuder gärna min dotter på fisk – men inte vilken fisk som helst

    Rubriken på det annars utmärka inslaget om hur våra sjöar skapar förutsättningar för anrikning av kvicksilver i fisk blev olycklig. Vi har full förståelse för varför man väljer bort kvicksilverkontaminerad fisk – speciellt till sina barn – men forskarens uttalande om att han inte ville ge sin dotter fisk handlade tydligt om fisk ifrån förorenade vattendrag. Den sammanfattande meningen handlar dock om fisk generellt och detta är en väldigt stor icke-homogen grupp vars specifika hälsofördelar har lyfts fram i många studier och rapporter (tillsammans med dess möjliga miljöfördelar jämfört med andra animaliska proteinkällor). Generellt har fiskintag påvisats minska hjärt- och kärlsjukdomar och detta har framförallt kopplats till innehållet av omega 3 fettsyror. Fisks innehåll av omega 3 samt mikronäringsämnen (tex. selen, jod, vitamin D och vitamin B12) samt proteiner har positiva effekter på hjärnutveckling av barn i tidig ålder. Fisk är dock högt upp i näringsväven och kan därför lätt anrika miljögifter och Livsmedelverket har därför kostråd som syftar till att begränsa konsumtionen av sådan fisk. Egenfångad fisk från Svenska sjöar bör tex. inte ätas mer än en gång i veckan. Däremot är rekommendationerna avseende fisk i allmänhet tydliga – att alla bör äta fisk två till tre gånger i veckan. Vilken fisk skall man då äta? Vilka arter? Skall de skall vara vildfångade eller odlade? På vilket sätt skall de ha fiskats eller odlats? Skall de vara svenska eller importerade? Detta är exempel på de många frågor vi som konsumenter också måste ta ställning till. Det nystartade Formas- projektet “SeaWin” (http://www.seawin.earth) kommer under en femårsperiod att studera just dessa frågor och även studera vilka metoder som finns tillhands för att skapa förändring mot en mer hållbar konsumtion och produktion av sjömat i Sverige.

    Max Troell
    Docent, Beijer Institutet och SRC, Stockholms Universitet

    Friederike Ziegler
    Senior forskare, RISE

    • Cathrine Beijer skriver:

      Tack för er relevanta kommentar till denna artikel. Rubriken till artikel valde vi för att locka till läsning och vi är nu mycket glad över den spridning som artikeln har fått. Det visar att frågan är viktig och engagerar många. Som ni skriver finns det många hälsofördelar med att äta fisk samtidigt som det är många frågor som vi konsumenter också måste ta ställning till. Det ska därför bli mycket spännande att få följa er forskning! Tack för att ni läser Extrakt.
      Vänliga hälsningar, Extrakt-redaktionen

  • Arne Jamtrot skriver:

    Rubriken var väl lite väl tvistad för en såpass seriös publikation som Extrakt? Han pratar ju bara om den fisk han själv drar upp vid stugan. Att inte ge sitt barn fisk alls skulle vara en helt annan sak.

    • Cathrine Beijer skriver:

      Tack för din kommentar! Det stämmer som du skriver, den fisk som Staffan Åkerblom syftar på, och som han inte vill ge till sin dotter, är den fisk som lever i en sjö där halten av kvicksilver kan vara hög. Rubriken är ett direkt citat och som vi valde för att locka till läsning. Tack för att du läser Extrakt!
      Vänliga hälsningar, Extrakt-redaktionen