Det råder inga tvivel om att klimatet blir varmare och att det till största delen är människans påverkan som ligger bakom. Det slog FN:s klimatpanel IPCC fast med ännu större tyngd än tidigare, när den första delen av deras femte stora rapport, AR5, presenterades i Stockholm.

IPCC-rapporten fond Stadshuset beskuren 2
Världens ögon var riktade mot Stockholm fredagen den 27 september när FN:s klimatpanel presenterade sin första delrapport om klimatförändringarna.
Foto: Michaela Lundell

Rapporten som presenterades fredagen den 27 september vid en stor presskonferens behandlar den naturvetenskapliga grunden för vår förståelse av vad som sker med klimatet och IPCC konstaterar bland annat följande:

Koncentrationerna av koldioxid (CO2), metan och kväveoxider i atmosfären är högre än de varit under de senaste 800 000 åren. CO2-mängden i atmosfären har ökat med 40 procent jämfört med förindustriell tid. Ökningen beror till största delen på användningen av fossila bränslen, men också på hur vi använder marken och därmed förändrar hur jordytan ser ut, till exempel genom omfattande avskogning.

Robust samband

Samtidigt som växthusgaserna ökat ser vi flera tecken på global uppvärmning. Det är inte bara medeltemperaturen vid jordens yta som ökar. Vi kan också konstatera att haven blir allt varmare och att havsnivån stiger, att inlandsisarna och glaciärer över hela världen förlorar i massa, samt att den arktiska havsisen och snötäcket under våren på norra halvklotet blir allt mindre.
– Sambandet mellan de ökade CO2-utsläppen och den globala uppvärmningen är mycket robust, sade Thomas Stocker, en av de två ordförandena som lett arbetet med den första delrapporten.

Världshaven lagrar värmen

De senaste tre decennierna har alla varit varmare än alla tidigare decennier ända sedan 1850, konstaterar IPCC. Men de senaste femton åren har forskarna samtidigt sett en inbromsning av temperaturhöjningen, vilket har givit upphov till en diskussion om det verkligen är en global uppvärmning som pågår.

Vad forskarna dock sett är att haven lagrat en stor del av värmen. Både ythavet och djuphavet, som vi inte har data ifrån särskilt långt tillbaka i tiden. Haven, inte minst det enorma Stilla havet, spelar stor roll för jordens energibalans. Mer än 90 procent av värmeökningen sedan början på 1970-talet har lagrats där.

Att vattnet blivit varmare är också en av orsakerna till att havsnivån stigit globalt sett, med nästan två decimeter de senaste hundra åren.
– Havsnivån kommer att fortsätta stiga, men i en snabbare takt än de senaste 40 åren, sade Qin Dahe, den andra ordföranden som lett arbetet.

Fler processer i modellerna

Sedan IPCC:s förra rapport som kom 2007 har forskarna blivit bättre på att beskriva många av de processer som påverkar klimatet och har lagt in allt fler av dem i sina klimatmodeller. De tidiga klimatforskarna tittade nästan bara på luften, sedan lade man till haven och nu ingår allt fler biogeokemiska kretslopp i modellerna, till exempel kolcykeln.

Forskarna har också tillgång till långt större datakraft nu än tidigare, vilket gör det möjligt med en högre geografisk upplösning. En av nyheterna i IPCC:s femte rapport är att regionala prognoser ingår.

Ny uppsättning scenarier

Nya är också de fyra olika scenarier som IPCC valt att utgå ifrån, och som alla representerar olika höga CO2-utsläpp framgent. Varje framtidsscenario presenteras med ett ganska stort intervall för vilken uppvärmning som är sannolik och intervallen överlappar delvis varandra.

Den globala genomsnittstemperaturen vid jordens yta förväntas öka med mellan 0,3 och 4,8 grader till slutet på detta århundrade. Då är den lägsta siffran, 0,3 grader, underkanten av intervallet för det lägsta och "bästa" scenariot, med minskade utsläpp och därmed möjligheter att begränsa klimatpåverkan, medan den högsta siffran, 4,8 grader, anger överkanten för det högsta och "värsta" scenariot.

Men "bästa-scenariot" ligger mänskligheten i nuläget långt ifrån.
– Detta är ett mycket viktigt budskap till världens förhandlare, sade Michel Jarraud, generalsekreterare för WMO (Meteorologiska världsorganisationen). Om vi inte handlar snabbt är det lägsta scenariot inte längre möjligt, för vi är på väg mot de högre scenarierna som läget är nu.

Det var också rapportens huvudbudskap till alla världens beslutsfattare: För att kunna begränsa klimatförändringarna krävs stora och varaktiga minskningar av utsläppen av växthusgaser.