Den svenska solcellsmarknaden växer så det knakar. Men fortfarande är vi ljusår efter solelsgiganter som Tyskland.
– Att bygga ett kommunalt hus idag och inte sätta upp solceller borde vara brottsligt, säger Johan Ehrenberg.

Ett projekt kom till tack vare en idé som dök upp i en arkitekttävling, ett annat var resultatet av en felbedömning.

Varför inte klä fasaden med solcellspaneler? Så såg idén ut som slog rot hos Uppsalahem när de hade genomfört arkitekttävlingen för Frodeparken i närheten av Resecentrum. Att en del av solcellsforskningen bedrevs i Uppsala bidrog till att Uppsalahem beslutade att satsa på tekniken, trots att de då inte räknade med att investeringen skulle löna sig.

Felbedömningen utspelade sig i Järva, där Stockholms stad ville bygga ett vindkraftverk för att förse stadsdelen med klimatvänlig el. När tjänstemännen på miljöförvaltningen upptäckte att det inte fanns någon plats för ett så stort vindkraftverk beslutade de att istället satsa på solceller.

Bostadsministern invigde

I april 2014 invigdes det bågformade huset i Frodeparken i Uppsala. På plats fanns dåvarande bostadsministern Stefan Attefall som kunde blicka upp mot en fasad täckt av 1800 solcellspaneler.

Ett par månader senare, i slutet av september, invigdes Hållbara Järva där 10 000 kvadratmeter solcellspaneler hade monterats på ett fyrtiotal tak och två simhallar, vilket ska täcka 15-20 procent av bostadsfastigheternas elbehov (ca 1,3 miljoner kwh per år).

Hälften av solcellspanelerna i Järva har satts upp på hus ägda av Svenska Bostäder. Jenny Berglund, biträdande ombyggnadschef på Svenska Bostäder, är positivt överraskad.

– Vi var rädda att det skulle vara struligt att jobba med solceller, men det har varit lättare än vi trott. Det något som vi skulle vilja sprida, säger Jenny Berglund.

Enklare och billigare

De senaste åren har priserna på solceller sjunkit dramatiskt, samtidigt som installationen har blivit enklare och smidigare. Som ett resultat har kurvan som beskriver installerad solcellskapacitet gjort en kraftig sväng uppåt under 2012 och 2013 (se faktaruta).

En av dem som gläds åt ökningen är Johan Ehrenberg, mest känd som grundare av tidningen ETC, numera entreprenör i energibranschen. När han 2007 byggde sin första solcellsanläggning kostade det 80 kronor per watt (maximal effekt), idag har priset sjunkit till 15 kronor. Johan Ehrenberg är en av flera som använder ordet revolution för att beskriva utvecklingen.

– Det är två sidor som växer, dels folk som har sina egna hus, men på sista tiden har även de som jobbar i kommuner och privata hyresvärdar fattat vad det här är. Att bygga ett hus idag, speciellt om man bygger kommunalt, men inte sätta upp solceller borde vara brottsligt, säger Johan Ehrenberg.

Fortsatt fart på utbyggnaden

Det finns ingenting som tyder på att utbyggnadstakten har minskat under 2014, snarare tvärtom. Tobias Walla, handläggare på Energimyndigheten, säger att känslan i branschen är att det har varit en väldigt stor utbyggnad.

Den skatterabatt som började gälla 1 januari (se faktaruta) beräknas ytterligare få fart på den småskaliga solcellsmarknaden. Bland storskaliga projekt utmärker sig Stockholms läns landsting som har beslutat att förse flera sjukhus med solcellspaneler på sammanlagt 20 000 kvadratmeter.

Liten andel men stor potential

Men även om utbyggnaden av solceller ökar snabbt så återstår mycket forskning och utveckling innan solen kan spela någon större roll för landets totala elförsörjning. I slutet av 2013 producerade svenska solcellspaneler uppskattningsvis 38,8 Gwh per år, vilket motsvarar 0,03 procent av Sveriges elkonsumtion.

Hur stor roll solenergin kommer att ha i framtiden beror till viss del på den forskning som pågår (se separat artikel). Sveriges nordliga läge är delvis en begränsande faktor.

– Men solenergin kan ändå få en betydande roll. Det finns i den bebyggda miljön väldigt mycket tak där man kan sätta upp solceller. När man ser på solinstålningen på många platser i Sverige är den lika bra som i norra Tyskland som är ett av de solcellstätaste länderna i världen, säger Tobias Walla.

Naturligt vid renovering

Lisa Enarsson, projektledare för Hållbara Järva, är inte särskilt ledsen för att det inte blev något vindkraftverk.

– Så här i efterhand känner jag att det här var en mycket bättre satsning. Dels har priserna fortsatt gå ner, samtidigt fick alla partners erfara att det inte var så svårt och det känns som att det är enklare att jobba vidare i stan.

För Svenska Bostäder kommer solceller framöver att vara en naturlig del i varje renovering.

– Vi kommer fortsättningsvis i våra ombyggnadsprojekt lägga in solceller som en frågeställning, vilket innebär att om vi ska tilläggsisolera eller byta fönster så ska vi fråga oss om det är möjligt att sätta upp solceller, säger Jenny Berglund.

Läs mer om morgondagens solceller i artikeln "Billigt och böjligt är framtidens melodi".


Johan Frisk

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Titter skriver:

    Hej Anja, tänk efter bara. Att slentrianmässigt kräva solcellsinstallationer kan slå fel. Säg att du bygger två kåkar nära varandra, den södra byggnaden högre än den norra. Då kommer du få sämre effekt på den norra byggnadens solceller. Därför behöver installationer sättas in i sin kontext, liksom resten av planeringen måste kontextualiseras. Det är lite som permakulturalisterna där deras idésprutare vill bygga en trädgård med höga träd norr med kortare växtlighet söder för att samla instrålningen optimalt. Sedan kan det även gå religion i detta.

    Vad avser Rinkeby, hade det varit kul om några av grannskapets ungdomar hade anställts för att anlägga solceller. Då känns Utopia Europea närmare.

  • Anja Andrén skriver:

    Jag tycker det är viktigt att tankarna på solenerigi kommer in redan detaljplaneprocessen. Själv är jag planarkitekt i Lomma kommun och kommer att försöka få in så mycket om detta i planarbetet.