Våren blommar i Östersjön

av Karin Montgomery
Algblomningen är välkänd för många men den föregås av en mindre känd blomning till havs som är avgörande för livet i havet. Extrakt följde med när forskarna mätte vårblomningens framfart.
Våren blommar i Östersjön
Stefan Svensson och Eva Lindell från Askölaboratoriet hjälper till vid provtagning av syrehalt, temperatur, ljus samt halter av nitrat, fosfor, kisel och klorofyll. Foto: Karin Montgomery

Det blåser 12 meter per sekund när den lilla båten Sprattus tar oss ut på öppet hav utanför Askö-laboratoriet, söder om Stockholm. Stora dyningar gör att båtens skrov dunkar mot vågorna, det stänker mot vindrutorna och magen slår en volt.

Just i dag är havet alldeles för ilsket för att sälar ska synas till men Helena Höglander, forskare på institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, berättar att hon ser dem ofta.

Provtagning av näringsämnen och växtplankton har pågått vid Askö sedan slutet av 1970-talet.

– Under vintern provtar vi ungefär en gång per månad men eftersom vårblomningen kan komma snabbt så behöver vi ta prover varje vecka från mars och framåt, säger Helena Höglander.

Våren blomning viktig föda

Sommarens algblomning är välkänd eftersom den märks under högsommaren, då många människor vistas i skärgården. Men innan dess så sker en annan, kanske mindre känd, blomning till havs – nämligen vårblomningen.

Den består av mikroskopiska alger, främst kiselalger och dinoflagellater, som börjar föröka sig när ljuset blir starkare under våren. Dessa alger tar upp den näring som har samlats i havet under vintern och de förökar sig snabbt i solen.

– En stor vårblomning kan nästan tömma mängden näringsämnen i stora delar av vattenmassan.

Algerna blir till föda för plankton, mindre djur samt fiskar och bottenlevande djur när de sjunker till havsbotten.

Mängden alger påverkar hur mycket material som sjunker ned till botten och en alltför stor vårblomningen riskerar att orsaka syrefria bottnar.

– En stor vårblomning kan nästan tömma mängden näringsämnen i stora delar av vattenmassan. Vårblomningen ska helst vara lagom stor för att bli av med näringsämnena, säger Helena Höglander.

Vårblomningen startar tidigare

Hon berättar att det finns mycket näringsämnen i Östersjön, bland annat från tidigare utsläpp från reningsverk.

– Det finns ingen quick-fix, det vi har släppt ut kommer det att ta lång tid att bli av med. Faktorer som påverkar var näringsämnena hamnar beror dels på syreförhållandena vid bottnarna men även vädret, blåsigt väder gör att näringsämnen stannar kvar i vattnet under längre tid.

Problemet med syrefria bottnar är utbrett i Östersjön och halterna av näringsämnen är fortfarande hög.

Tack vare de historiska data som övervakningen vid Askö har bidragit med så kan forskarna trots det se att situationen har förbättrats i vissa aspekter.

– Vi kan se att blåstång växer djupare ned i dag än vad den har gjort tidigare, vilket är ett tecken på klarare vatten, säger Helena Höglander.

Även klimatförändringen kommer i tydligare ljus tack vare mätningarna.

– Vi har sett en förskjutning de senaste åren, vårblomningen startar tidigare och vi har tidigarelagt vårprovtagningen med två veckor.

Algblomning inget negativt

Sommarens algblomning, som består av cyanobakterier, startar när vattnet är runt 10 till 15 grader varmt, men hur årets vårblomning kommer att påverka sommarens blomning är fortfarande för tidigt att säga.

– En stor vårblomning kan göra att mer näringsämnen är förbrukade, vilket ger en lindrigare algblomning på sommaren, men det är en mängd olika faktorer som påverkar så sambandet är inte helt linjärt, förklarar Helena Höglander som betonar att algblomningen inte är någonting negativt.

– Utan den skulle vi inte ha något liv i havet. Vill vi ha fisk och ett rikt fågelliv så får vi stå ut med algblomning.

Helena Höglander tar vattenprov som senare kommer att analyseras vid mikroskop på laboratoriet vid Stockholms universitet. Foto: Karin Montgomery

Helena Höglander tar vattenprov som senare kommer att analyseras vid mikroskop på laboratoriet vid Stockholms universitet. Foto: Karin Montgomery

av Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.