Skärpta krav på svavelutsläpp pressar sjönäringen

Över 90 procent av allt vi köper skeppas, enligt Internationella sjöfartsorganisationen, IMO. Men med allt större fartyg följer större utsläpp och andra miljöproblem.

Trots att fraktfartygen bara står för 3 procent av utsläppen av växthusgaser står de globalt för utsläpp på upp till 15 miljoner ton svaveldioxid per år. Det är 80 gånger mer än utsläppen från flyget och nästan tre gånger mer än de svavelhaltiga utsläppen på vägarna. Det visar siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s transportenhet. Enbart Emma Maersk, ett av världens största containerfartyg, släpper ut lika mycket svaveldioxid som 50 miljoner bilar, uppger konsultföretaget DK Group.

Andra regler för sjötrafik

Den tjockflytande olja som i dag används av den internationella tunga sjötrafiken är inte tillåten att använda på land. Den kan nästan liknas vid asfalt och innehåller flera tusen gånger högre svavelhalter än bränslen som används av vägtrafiken. Enligt en studie gjord 2015 av universitetet i Rostock och Helmholz-Zentrum i München leder utsläppen från den internationella fartygstrafiken till lungcancer och hjärtsjukdomar som orsakar ungefär 60 000 förtida dödsfall varje år. Utsläppen leder även till miljöproblem genom försurande nedfall som påverkar både mark, vatten och den biologiska mångfalden.

Olika sätt att minska bränsleförbrukningen

Det finns utrymme för innovationer när det gäller framtidens fartygsflotta. Hybridfartyg som använder solenergi, moderna segel eller jättelika skärmar kan minska bränsleförbrukningen. -Även lägre hastigheter används i dag för att minska bränsleförbrukningen, säger David Turner, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet. Ett annat sätt att minska utsläpp av syragaser och partiklar till luften är att behandla avgaserna med havsvatten i en så kallad skrubber. -Den viktiga frågan är om havsvattnet som tagit upp syror och partiklar behandlas innan det släpps tillbaka i havet, säger David Turner.

Sjöfarten ska begränsa svavelutsläppen

Renare bränslen med mindre svavelmängd går att använda, men eftersom de är dyrare i dag så är det många rederier som väljer bort dessa till förmån för skrubbrar. Internationell sjöfart och flyg inkluderades inte i det globala klimatavtalet som nåddes i Paris i december 2015. -Regleringen till havs går trögt. Vi ser framsteg men vi skulle önska att det skulle gå snabbare. Problemet är att beslut i IMO tar lång tid eftersom det är många länder som ska komma överens, säger David Turner.

-Regleringen till havs går trögt. Vi ser framsteg men vi skulle önska att det skulle gå snabbare.

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, har beslutat att sjöfarten 2020 ska begränsa sina svavelutsläpp och minska andelen svavel i bränslet från 3,5 procent till 0,5 procent. -Det kommer att leda till en rejäl minskning av utsläppen. Bränslet kommer att bli dyrare. Oljan som nu används är billig eftersom den består av restprodukter, säger David Turner.

Förhandlingarna fortsätter

Handeln med utsläppsrätter är en viktig del av EU:s politik för att minska utsläppen. Nyligen röstade EU-parlamentet för att sjöfart ska inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter från 2021, vilket är ett sätt att sätta press på IMO att agera. Under våren fortsätter förhandlingar mellan företrädare för parlamentet, medlemsländerna och EU-kommissionen. -Europaparlamentet anser att sjöfarten, precis som alla andra sektorer bör bidra till klimatpolitiken. Det är viktigt om vi ska lyckas uppnå Parisavtalets mål. Det är bra för sjöfarten att EU som region går före och visar ledarskap. Ännu har inte IMO lyckats med det, säger EU-parlamentarikern Jytte Guteland som är den socialdemokratiska partigruppens förhandlare i frågan.