De senaste åren har flera platser i Sverige drabbats av vattenbrist, ett problem som ser ut att bli vanligare i framtiden. Forskare utvecklar nu ett antal tekniker för att säkra vattentillgången. Avsaltning och grundvattendammar kan vara två lösningar.

Niclas Hjerdt
Niclas Hjerdt, hydrolog på SHMI. Foto: SMHI

Två år i rad har Sverige haft brist på grund- och ytvatten och förra sommaren gick ett flertal myndigheter ut med gemensam information och uppmaning till allmänheten att vara sparsamma.

Enligt SMHI, en av myndigheterna bakom uppmaningen, är vattenbrist något vi kommer att få vänja oss vid i framtiden, även här i Sverige.

– Omfattningen de senaste två åren var extrem. Hela 42 kommuner hade restriktioner att spara vatten och på några platser var det riktigt illa ställt. Den stora utbredningen var ganska ovanlig, och gjorde att samhället vaknade till, säger Niclas Hjerdt, hydrolog på SHMI.

Omfattningen de senaste två åren var extrem.

– Kanske dröjer det länge innan det blir så här allvarligt igen, men på sikt tror jag att vi behöver förbereda oss på att det blir vanligare med vattenbrist.

Samla in regnvatten

Staffan Filipsson
Staffan Filipsson, projektledare, IVL. Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet

En del av dessa förberedelser innebär att hitta tekniker och lösningar för att undvika vattenbrist. Nyligen startade ett projekt på Storsudret på Gotland.

I projektet kommer exempelvis metoder som avsaltning, grundvattendammar och insamling av regnvatten att testas.

När det gäller just regn finns det egentligen ingen brist i någon del av Sverige. Men regnet under sommaren tas upp av växter, dunstar eller leds bort i diken.

Nederbörd som faller eller smälter under våren tar sig däremot ner till grundvattnet, som ofta har bättre kvalitet jämfört med vatten ovan jord. Därför är det en viktig poäng att samla in regnvatten och infiltrera ner det i marken.

Det finns flera tekniker för det här, men i grunden handlar det om att hjälpa vattnet att sippra ner i marken.

Förutom att spara regnvatten vill forskarna även skapa vatten genom att avsalta havsvatten.

– Havsvatten går att rena på mekanisk väg, med täta filter som tar bort kloridjonerna. Det är en bra men energikrävande teknik. I vårt projekt kommer vi dock att testa tekniken med solenergi, så att det blir klimateffektivt, säger Staffan Filipsson, affärsutvecklare på Svenska Miljöinstitutet, och projektledare.

Vattenmagasin under markytan

Bo Olofsson
Bo Olofsson professor, KTH. Foto: Peter Larsson

Ett tredje alternativ som forskarna vill titta närmare på är grundvattendammar, alltså dammar under mark. Bo Olofsson är professor vid Vatten- och miljöteknik på KTH och också en av deltagarna i projektet. Han arbetar främst med den här tekniken.

– Metoden passar bäst i kustområden med synliga berghällar som sticker upp och däremellan fickor av jord som täcker berget. Berget lagrar väldigt lite vatten, på hundra meter berg ryms bara 5 centimeter vatten. Nästan allt sipprar ut i havet. Genom att skärma av jordlagren med plastskärmar eller täta med bentonitlera kan vi hindra vattnet från att rinna ut i havet och istället samla upp vattnet i vattenmagasin under markytan.

Niclas Hjerdt från SMHI ser positivt på de olika teknikerna och tycker att förslaget med lagring av vatten är ett bra alternativ.

– Dammar används i flera länder, bland annat på Cypern som är det EU-land med störst vattenbrist. Ofta finns Cyperns dammar ovan jord men avdunstningen är stor och med så stora förluster är det bättre att lagra vattnet i marken som grundvatten, säger han.

Alltid en risk längs kustnära områden

Niclas Hjerdt tror att kombinationen av naturlig variation och klimatpåverkan kan leda till mer frekventa problem i framtiden.

– Vi har alltid haft variation i nederbörden men klimatförändringen gör att vi blir mer sårbara om det kommer vintrar som är nederbördsfattiga. När temperaturen ökar under somrarna ökar också avdunstningen och vi blir generellt sämre rustade.

– Klimatförändringen gör att vi blir mer sårbara.

Den nyfikna frågan många kanske ställer sig är hur årets vattenbrist kommer att se ut?

– Just nu ser det positivt ut eftersom vintern varit snörik. Men längs kustnära områden är det alltid en risk och även om den här sommaren är okej är det här ett viktigt problem vi måste ta tag i, avslutar Niclas Hjerdt.

Grundvattendamm
En av de tekniker som forskarna undersöker är att lagra vatten i marken. Genom att skärma av jordlagren med dammar i marken hindras vattnet från att rinna ut i havet och samlas istället upp i vattenmagasin under markytan. Bild: Bo Olofsson

Om projektet

Projektet på Gotland startade i december 2017 och leds av Svenska Miljöinstitutet. Övriga deltagare är Region Gotland, Forum Östersjön, KTH, Uppsala Universitet, SGU, In Situ Instrument, ENWA och Monsson Energy. Projektet finansieras av Vinnova samt de deltagande organisationerna. Projektet pågår under fem år.

Syftet är att skapa en verklig och fullskalig öppen testmiljö på Storsudret och hitta resurseffektiva lösningar som ökar grundvattenbildning och därmed tryggar vattenförsörjningen

Om vattenbrist

Vattenbristen de senaste två åren i Sverige har varit ovanligt omfattande. Även om vi kommer att få vänja oss vid liknande problem i framtiden kan det dröja länge innan det blir så allvarligt igen. Orsaken till vattenbristen var att det kom för lite nederbörd under hösten och vintern, eftersom det är just denna nederbörd som kan tränga ner i grundvattnet och även fylla på sjöarna. En stor del av sommarregnen dunstar eller tas upp av växterna. När somrarna blir allt varmare och växtsäsongen förlängs kommer också allt mer vatten att dunsta.

Den nuvarande regeringen meddelade förra året att man satsar 200 miljoner kronor på att förebygga vattenbrist i framtiden.  Huvuddelen av medlen ska gå till att återställa våtmarker. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en våtmarksstrategi med kunskap om våtmarkens betydelse för att balansera, buffra och magasinera vattenflöden. Den kunskapen är viktigt för att veta på vilka platser det är bäst att anlägga våtmarker.

Källa: Regeringen och pressekreterare Hanna Björnfors, SMHI
(Fakta även kontrollerad av Niclas Hjerdt)


Josefin Hallgren

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Lasse L skriver:

    Kan även tillägga att vår energiförening Creovis har en ny konstruktion som vi har försökt få utvecklingsstöd till. Den har högre effektivitet än allt som finns på marknaden därför att den använder energin tillsammans med en värmepump direkt utan omvägen till en värmeväxlare. Om någon på Formas har något intresse av det kan ni kontakta mig. Jag skulle även vilja ha svar på ovanstående kommentar, finns det någon som fördelar och värderar de olika nyttigheterna som man får när man separerar gråvatten och svartvatten som beskrivs ovan?

    • Per Ericson skriver:

      Hej Lasse L, hör gärna av dig. Vi håller på med det du pratar om och börjar i dagarna installera det första gråvattenåtervinningssystemet av sitt slag på HSB Living Lab (Chalmers) för tester och utvärdering. Vi kommer att recirkulera gråvatten tillbaka till användare för maximal besparing på vatten, energi och miljön. Mer info på vår hemsida http://www.graytec.se

  • Lasse L skriver:

    Det är inte bara vatten det handlar om utan vad som är hållbart. Ett system där vi återvinner den energi som det går att återvinna. Ett sådant system där vi separerar gråvatten och svartvatten måste till annars blir det bara en parodi på vad som behöver göras som det varit hittills. Nyttigheterna med detta är lite generaliserat, 100% mer biogas, rötresten blir användbar som biogödsel den får ett värde, närmare 100 % av värmeenergin kan återanvändas med värmepump samt att det blir billigare att rena gråvatten och renas en lite mängd gråvatten lokalt så kan man använda detta vatten som svarvatten spolning. Alternativt är att använda regnvatten för svartvattenspolning. Allt detta hänger ihop och ger många nyttigheter och tyvärr så har ju inte flera av dessa nyttigheter ett pris för miljö har ju inget pris än så länge. Fastighetsägaren får bara en del av nyttigheterna resten får kommunen eller samhället i mindre miljöförstöring. Det är alltid bäst att ta hand om problemen direkt vid källan. Vi har övergödning på land och hav idag som kommer att kosta enorma summor om vi vill ha en ren miljö tillbaka.