Värdefull restid kan minska stress för pendlare

av Karin Montgomery
Ju längre restid med kollektiva transportmedel, desto sämre mår pendlaren, visar en avhandling från Lunds universitet. Men det finns sätt att öka välmåendet.
Värdefull restid kan minska stress för pendlare
Hur människor påverkas av pendling är individuellt. Trängsel, buller och kö kan skapa en stress men pendlingen kan också innebära värdefull egen tid. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

Den genomsnittliga pendlaren tillbringar över en timme på väg mellan hemmet och arbetsplatsen och såväl restiden som avståndet har ökat under de senaste årtiondena. Hur mår vi av pendlingen egentligen?

Den frågan har Kristoffer Mattisson, doktor i  medicinvetenskap och miljöhygieniker på Arbets- och miljömedicin Syd, Region Skåne, tittat närmare på.
– Vi har sett att pendlare som reser med bil eller kollektivtrafik mår sämre jämfört med de så kallade aktiva pendlare som cyklar eller går, säger han.

Lång restid skapar ohälsa

Kristoffer Mattisson, Arbets- och miljömedicin Syd, Region Skåne. Foto: Emilie Stroh

Kristoffer Mattisson, Arbets- och miljömedicin Syd, Region Skåne. Foto: Emilie Stroh

I studien har Kristoffer Mattisson granskat folkhälsoenkäter som genomförts i Skåne där individer har fått göra en självskattning på hur de mår.

De har exempelvis svarat på frågor om de upplever sig pressade och hur de sover. Dessutom fick de uppge pendlingssätt och pendlingstid. Enkätsvaren kompletterades sedan med uppgifter om inkomst, hem- och arbetsplatsadress.

För kollektiva pendlare i Skåne är sambandet mellan tid och ohälsa linjärt, det vill säga att ju längre restid desto sämre mår pendlaren.

Sambandet är dock inte detsamma för bilpendlare.
– Bland bilpendlare mår de som reser mellan 30 minuter och en timme sämst, men de som sitter i bilen längre än en timme uppger sig må bättre, säger Kristoffer Mattisson.

Lägre deltagande i sociala aktiviteter

Förklaringen kan vara ekonomisk – att den långväga bilpendlaren kompenseras för den längre resan genom högre lön, billigare eller bättre boende eller ett mer stimulerande jobb.
– Vi tror att den grupp som reser över en timme med bil till arbetet får större del av dessa fördelar. Det kan också vara så att de som reser längre använder mindre trafikerade vägar, vilket inte är lika stressigt som att köra i rusningstrafik i staden.

– Pendlare som reser med bil eller kollektivtrafik mår sämre jämfört med aktiva pendlare som cyklar eller går.

Avhandlingen visar också att så kallat socialt deltagande, att interagera med andra människor exempelvis genom föreningsliv och att gå ut på nattklubb, var lägre hos bilpendlare och kollektiva resenärer som reste mer än en timme enkel väg.

Även förtroendet för andra människor var lägre hos bilpendlarna.
– Det kan bero på att dessa personer har mindre tid över för sociala aktiviteter, men det kan också ha sin förklaring i att dessa personer utsätts för stressande faktorer i större utsträckning, vilket bland annat ger sämre sömn och kan orsaka kroniskt stress.

Studien har genomförts i Skåne och enligt Kristoffer Mattisson är det inte självklart att dra paralleller till andra geografiska områden.
– Det är troligt att det finns liknande trender på andra platser, men det är viktigt att ta hänsyn till de olika lokala förutsättningarna för pendlarna.

Pendling – en buffert mellan hem och arbete

Hur människor påverkas av pendling är mycket individuellt. Faktorer som anses vara stressande är exempelvis osäkerhet om man kommer fram i tid, en känsla av att sakna kontroll, trängsel, buller och bilköer.

Men det finns också faktorer som kan påverka positivt.
– Det handlar om att kunna utnyttja tiden till något man tycker är meningsfullt. Möjligheten att förkorta arbetsdagen genom att svara på mail eller liknande under pendlingen är ett exempel. Pendlingen kan också innebära värdefull egen tid, till exempel om man har barn hemma, säger Kristoffer Mattisson.

– Pendlingen kan fungera som en buffert mellan hemmet och arbetet.

Han betonar att pendlingen kan vara ett av få tillfällen man får vara helt för sig själv under en dag och föreslår att tiden kan användas till värdeskapande saker som att sova, läsa, använda social medier eller socialisera med andra resenärer.
– Pendlingen kan fungera som en buffert mellan hemmet och arbetet. Under sin pendling till jobbet kan man till exempel planera upp sin jobbdag och på vägen hem kan det vara en möjlighet att släppa jobbet.

av Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.